ISK, inte för mej!

 
Den 1:a januari 2012 infördes i sverige det så kallade investeringssparkontot, eller ISK allmänt kallat.
Innehaven på detta konto, som kan vara pengar, värdepapper, vissa finansiella instrument och fondandelar, schablonbeskattas. Det innebär att värdet på tillgångarna årligen kommer att beskattas, oavsett om du gör vinst eller förlust på tillgångarna på kontot. Man behöver med ISK inte redovisa kapitalvinst eller kapitalförlust och inte heller betala skatt på räntor, utdelningar eller annan avkastning.

Hur fungerar schablonbeskattningen då?
Svenska skatteverket förklarar det så här: Schablonbeskattning sker genom att en schablonintäkt beräknas. Beräkningen görs genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret. Kapitalunderlaget beräknas till en fjärdedel av dels värdet av sparandet vid ingången av varje kvartal, dels inbetalningar och överföringar av finansiella instrument som har gjorts till investeringssparkontot under respektive kvartal. Den på detta sätt framräknade schablonintäkten ska du redovisa i deklarationen i inkomstslaget kapital. Det innebär att skatten på den uträknade schablonintäkten blir 30 procent. Statslåneräntan den 30 november 2012 var 1,49%.

Som ett exempel, låt säga att jag öppnar ett ISK i januari 2012 och under året gör en del insättningar och köper en del aktier som vid den 30 november uppstiger till 200.000 sek jämt.
Kapitalunderlaget som är en fjärdedel av årets totala värde blir då 50.000 sek.
Sedan räknar man fram schablonintäkten genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan, som för 2012 alltså ligger på 1,49%.
Kapitalunderlag 50.000 x 1,49% = 745 sek.
Schablonintäkten beskattas sedan med 30% och total skatt jag ska betala det året blir 223,50 sek (745 x 30% = 223,5)

223, 50 kronor i skatt på mina 200.000, det låter väl jättebra?

Just nu tycker jag att det kan låta attraktivt, men vad händer om räntan stiger?
År 1990 låg den svenska statslåneräntan på 13%, då blir den nämda uträkningen så här i stället:
200.000 / 4 = 50.000.
50.000 x 13% = 6500.
6500 x 30% = 1950 sek i total skatt.
Det låter väl fortfarande som en förmånlig skatt på dina 200.000 sek.

Ja, det kan hända, men i mitt fall så siktar jag på att mycket långsiktigt bygga upp en aktieportfölj som i framtiden skall kunna ge mej fina utdelningar och förhoppningsvis kunna följa med mej hela livet, så det verkar helt ologiskt att år ut och år in betala skatt, om och om igen på samma pengar, det kan väl ändå inte vara ett bra alternativ?
Dessutom, man betalar schablonskatt i slutet på året på kapitalunderlaget som räknas varje kvartal, oavsett om summan har stigit eller sjunkit under året. Det betyder att en eventuell börscrash kan innebära att jag måste betala skatt på ett kapital som inte längre finns, det verkar ju inte heller så kul. På ett vanligt aktiekonto betalar man samma skatt på sina utdelningar oavsett hur aktiekursen står.
Jag har inte kunskap nog att svara på vilket alternativ som är bäst rent ekonomiskt, kanske jag får betala mer skatt
med en vanlig depå, men det skall till en verkligt bra förklaring innan jag väljer att betala skatt varje år på samma pengar.

I mitt fall, åtmistonde tills någon lyckas övertyga mej om motsatsen, väljer jag att köpa aktier och sedan betala skatt på eventuell avkastning, aktierna jag har köpt är mina, och kommer inte att kosta mej någonting förrän den dagen jag säljer dom, och vem vet när den dagen kommer…

Kommentarer