Bolagen som delat ut i + 100 år uppdaterad utdelning.



En gång utdelningsinvesterare, alltid utdelningsinvesterare. Även om jag de senaste åren börjat investera en del av portföljen i indexfonder då både mitt sunda förnuft och statistiken visar att det är vad som kommer att ge bäst avkastning över tid så måste jag erkänna att jag är en riktig sucker för utdelningar. John D. Rockefeller sa en gång; "Do you know the only thing that gives me pleasure? It's to see my dividends coming in". Nja, det finns saker i livet som gör mig lyckligare än utdelningar, men visst är det en härlig känsla när det plingar in pengar på kontot.

År 2020 skrev jag det här inlägget om bolagen som delat ut pengar oavbrutet i över hundra år, i fallet med York Water, i över två hundra år. Listan över bolagen är så klart oförändrad men däremot är mitt Google-sheet över dessa stabila utdelare uppdaterat. Där hittar du automatiskt uppdaterade aktiekurser samt bolagens utdelning för 2023 i respektive valuta. Kul att se att några av dessa giganter nu handlas till en direktavkastning på över 6%. Samtliga bolag är kvartalsutdelare vilket ger en fin spridning av utdelningar för den som vill jobba på sin utdelningsbombmatta. 

Bolagen som inte skippar utdelningen i första taget:
(Samtliga bolag har levererat utdelning OAVBRUTET sedan angivet datum). 

1: York Water. (YORW) Delat ut sedan 1816. 
2: Bank of Nova Scotia. (BNS) Delat ut sedan 1832.
3: Canadian Imperial Bank. (CM) Delat ut sedan 1868.
4: Stanley Black and Decker. (SWK) Delat ut sedan 1877.
5: Exxon Mobil. (XOM) Delat ut sedan 1882.
6: Consolidated Edison. (ED) Delat ut sedan 1885.
7: Eli Lilly & co. (LLY) Delat ut sedan 1885.
8: UIG Corp. (UIG) Delat ut sedan 1885.
9: Johnson Controls. (JCI) Delat ut sedan 1887.
10: Procter and Gamble. (PG) Delat ut sedan 1890.
11: Coca-cola. (KO) Delat ut sedan 1893.
12: Colgate-Palmolive. (CL) Delat ut sedan 1895.
13: General Mills. (GIS) Delat ut sedan 1899.
14: General Electric. (GE) Delat ut sedan 1899.
15: PPG Industries. (PPG) Delat ut sedan 1899.
16: Union Pacific. (UNP) Delat ut sedan 1899.
17: Church and Dwight. (CHD) Delat ut sedan 1901.
18: Truist Financial Corp. (TFC) Delat ut sedan 1903.
19: American Electric Power. (AEP) Delat ut sedan 1910.
20: Edison International. (EIX) Delat ut sedan 1910.

God avkastning på er allihopa, vi ses bland miljonerna. 
/K

Fyra svenska indexfonder. Avgifter och avkastning.

 


Det här inlägget innehåller affiliate-länkar.

Jag anser mig vara en utdelningsinvesterare på börsen. Det vill säga att större delen av min portfölj utgörs av enskilda aktier som ger utdelning, men utöver det bygger jag parallellt upp en fondportfölj av indexfonder som inte ger någon utdelning. Anledningen till att jag väljer indexfonder är flera, men den främsta är att statistiken tydligt visar att indexfonder ger bättre avkastning än aktivt förvaltade fonder i långa loppet. Sedan jag började investera så har jag från alla håll och kanter fått höra (och läsa) att indexavkastning är mediokert och att jag bör ha som mål att slå index med mina aktier. Sanningen är dock att de flesta av oss småsparare skulle få betydligt bättre avkastning långsiktigt om vi valde att lägga våra pengar i en passiv indexfond och låta åren gå. Men vem vill nöja sig med mediokert...? 

Fondförvaltare är inte bara professionella investerare, de är även professionella säljare, och få saker säljer en fond så bra som orden "slå index". Vi ska inte glömma att fondavgiften är bensinen som driver ett fondinstitut och ju högre avgift du betalar för en fond, desto mer pengar tjänar fondförvaltaren. Många resonerar som så att det är bra om fondförvaltaren tjänar lite extra på avgiften då han på så sätt kommer att motiveras att göra ett bra jobb och ge mig som småsparare bättre avkastning. Visst, jag tvivlar inte på att fondförvaltaren gör sitt bästa, men även om tanken är god så är det extremt få fondförvaltare som lyckas ge bättre resultat än index över en längre tidsperiod, dessutom kommer fondförvaltaren alltid att få bra betalt oavsett prestation då den första rutan du måste klicka i när du köper en fond är att "historisk avkastning är inte någon garanti för framtida resultat, du kan förlora hela eller delar av ditt investerade kapital". Genialt! 

Då andelen aktivt förvaltade fonder som slår index över en längre tid är extremt begränsad, cirka 1% av världens fonder, och att det är ännu mer extremt svårt att hitta av just den fonden som överpresterar index, är valet av en passiv indexfond enkelt för mig. Det finurliga med en indexfond är att den är självrensande. Med det menar jag att den alltid bara kommer att innehålla vinnande bolag. Till exempel en indexfond som speglar indexet SP500 innehåller de 500 största amerikanska börsnoterade bolagen, om ett av dessa femhundra bolag, låt oss ta Apple som exempel, skulle gå i konkurs (jag vet att det låter omöjligt men det kan absolut hända) så faller Apple ur indexet och ett annat bolag tar automatiskt dess plats. På så sätt kommer du alltid bara att ha vinnare i portföljen och du slipper ägna dig åt något som är totalt omöjligt, nämligen att försöka spå framtiden. 

Samma gäller svenska indexfonder. De kan spegla olika index men det fungerar på samma sätt. Om du investerar i en svensk indexfond och till exempel Hennes & Mauritz skulle bli utköpta från börsen, så kommer ett annat svenskt vinstdrivande företag att kliva upp på scenen och ta H&M's plats. Du behöver inte oroa dig över vilka svenska företag som kommer att gå bra i framtiden, du kommer alltid att äga bara vinnare. Vill du se en riktig masterclass om indexfonder och dess resultat har du här en av de bästa Google-talks som jag hittat på ämnet. J.L Collins pratar indexfonder. 

Här kommer fyra olika svenska indexfonder som speglar den svenska marknaden, låt oss göra en snabb jämförelse av avgift och avkastning. För samtliga fyra fonder är jämförelseperioden 1:a mars 2009 till dagens datum, detta eftersom det är startdatumet för en av fonderna och på så sätt är tidsperioden lika för samtliga fonder. En självklar förutsättning för att kunna jämföra äpplen med äpplen.



Storebrand Sverige A SEK (affiliatelänk) är en svensk indexfond som speglar indexet NASDAQ OMX Stockholm Benchmark. Fonden har en avgift på 0,21% och har under perioden 2009 till 2023 avkastat totalt 396%. 



Länsförsäkringar Sverige Index (affiliatelänk) en svensk indexfond som speglar indexet Morningstar Sweden LM PAB Sel GR SEK. Fonden har en avgift på 0,22% och har under perioden 2009 till 2023 avkastat totalt 462%.



Avanza Zero (affiliatelänk) är en svensk indexfond som speglar indexet SIX30RX. Fonden är gratis och har under perioden 2009 till 2023 avkastat totalt 482%. 



Nordnet Indexfond Sverige ESG (affiliatelänk) är en svensk indexfond som speglar indexet OMX Stockholm Benchmark ESG. Fonden är gratis och har under perioden 2009 till 2023 avkastat totalt 505%.

Som läsaren kan se är vinnaren i jämförelsen Nordnets indexfond. Tvåa kommer Avanza Zero. Inte nog med att båda dessa fonder är gratis, de ger dessutom bäst avkastning. I det här fallet (och i de flesta anda fall också) är det inte den fond som tar mest betalt som vinner. Att ligga lika med index må kallas mediokert, men hur många småsparare skulle ligga bättre till med investeringarna med en avkastning på 505% de senaste 14 åren? Just saying... 

God avkastning på er allihopa, vi ses bland miljonerna. 
/K