Visar inlägg med etikett Index. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Index. Visa alla inlägg

Månadens inköp, index med utdelning.

 


Ny månad, ny lön, samma fokus som vanligt. Inget nytt under solen, så fort pengarna från mitt måste-jobb kommer in på kontot i slutet av månaden så börjar jag med att betala till mig själv och för över pengar till nätbanken för att köpa aktier och fonder. Det har jag jag gjort nu per automatik varje månad sedan portföljen föddes och så även denna gång. Oktober blir min 138:e månad i rad av oavbrutet sparande på börsen, oavsett om Mr Market är på bra eller dåligt humör. Det har gett ett mycket bra resultat och jag fortsätter med mitt vinnande koncept.

Månadens köp fördelades lika över mina tre indexfonder som ger utdelning i pengar:





Jag anser mig vara en utdelningsinvesterare, jag investerar uteslutande i innehav som betalar utdelning och min plan bygger på att jag i framtiden ska kunna leva helt, eller i alla fall delvis, på mina utdelningar. Samtidigt försöker jag hålla ned risken så mycket som möjligt och nöjer mig med en avkastning som går hand i hand med den risk jag är villig att ta, allt annat skulle vara orimligt. För att uppnå detta har jag valt att lägga mina pengar i händerna på några av de bästa investmentbolagen jag tycker man kan köpa för pengar, samt indexfonder som betalar utdelning i pengar. På så sätt får jag en väldigt diversifierad portfölj med så låg risk som möjligt till en rimlig avgift. Detta har hittills resulterat i en bra avkastning och god nattsömn, det ser jag som ett kvitto på en bra investering. 




Vad man väljer för strategi för att uppnå sin framtida ekonomiska frihet är väldigt olika beroende på person och situation. Vissa väljer som jag att investera för att få utdelning vid utsatta datum, andra köper indexfonder och säljer andelar vid behov. Vissa anser att det är samma sak att sälja andelar som att få utdelning, andra hävdar motsatsen. Hur man än gör eller vad man nu anser vara rätt eller fel så är det ju egentligen skit samma, bara det fungerar för en. Personligen så vill jag inte behöva sälja några av mina innehav, varken aktier eller fonder, för att kunna leva av min portfölj. Det är emot mina principer och känns fel. För mig är det rätta att köpa och behålla, för att konsumera i framtiden kommer jag enbart att använda mig av de utdelningar som trillar in, medan antalet aktier och andelar är intakt. För den som väljer att sälja så fungerar det säkert lika bra, men det är inte min grej. 

Då jag har en stor del av min portfölj i investmentbolag som i regel ger en ganska låg direktavkastning håller jag nu på att bygga upp indexdelen i portföljen. Dels för att vikta mer mot index och dels för att de fonder jag investerar i ger lite högre direktavkastning än investmentbolagen. Jag har lagt upp en plan för de innehav som jag vill bygga upp det kommande decenniet och kommer enträget att fylla på som vanligt varje månad. Efter nyår kommer jag även att ta in denna globala indexfond från Storebrand som erbjuder hela 5% DA, då fondbolaget kommer att sänka minsta inköpsbelopp för denna fond från 100.000 kr till mer normala nivåer. Mer om det sistnämnda kan du läsa på Sofokles blogg där Cristofer gjort ett fantastiskt jobb för att Storebrands fonder ska bli mer tillgängliga även för vanliga dödliga småsparare. Stort tack! 

Ibland önskar jag precis som många andra att jag redan var ekonomiskt fri, tänk om man skulle vinna på lotto (fast jag aldrig spelar), att inte behöva bry sig om arbetstider och semester, vilken känsla! Men att komma från en familj där man aldrig pratade om pengar och än mindre investeringar, en gymnasieutbildning i industri, skulder och en katastrofal privatekonomi till att betala av sina skulder och enträget kämpa ihop några miljoner på börsen med sikte på friheten, det är inte en dålig känsla det heller:) 

God avkastning på er, vi ses bland miljonerna. 
/K 

DNB Global Indeks S, en bred och billig global indexfond.

 


Det här inlägget innehåller reklamlänkar till Avanza Bank.

I veckan som gått meddelande Avanza Bank att man är på väg att flytta hem sina indexfonder till Sverige från fondförvaltaren Amundi i Luxemburg, samt att deras globala indexfond i och med flytten kommer att följa ett smalare och mer hållbart index. Här kan du läsa mitt inlägg om Avanza Global. I sociala medier är det både ris och ros och många letar efter alternativ som följer ett bredare index. Idag ska jag titta närmare på en norsk kandidat som ofta nämns i detta sammanhang. 

DNB Global Indeks S (reklamlänk) är en bred och billig global indexfond från den Norska kapitalförvaltaren DNB. Fonden följer indexet MSCI World Index Net, ett betydligt bredare index än till exempel de som fonderna Avanza Global eller Länsförsäkringar Global Index speglar. Även denna fond har ett ESG-filter och är en så kallad artikel 8-fond som främjar miljörelaterade och/eller sociala egenskaper, här kan du läsa mer om vad fonden exkluderar. 

Basfakta om fonden: 

Totalt innehåller den 1402 olika bolag. Inget enskilt innehav utgör mer än 5% av fondkapitalet, Apple är störst med 4,9%. Här hittar ni en komplett lista över alla innehav.

Total avgift: 0,21%

Minsta köpbelopp är 100 SEK och denna andelsklass av fonden handlas i svenska kronor vilket innebär att det inte blir någon valutaväxlingsavgift.

Innehav:

Vad det gäller innehaven så är det inga större överraskningar, precis som med alla globala indexfonder så är det USA som väger tyngst och är dragloket i fonden. I DNB Global Indeks utgör amerikanska aktier 72% av portföljvärdet. Inget konstigt med det, USA har en av världens största och bäst presterande börser och har dominerat marknaden de senaste 150 åren. Ingen vet vad som kommer att hända i framtiden men det är ju också just grejen med en global indexfond, att man köper hela världens stora bolag, oavsett vilka dessa kan komma att vara i framtiden. Just nu är det USA som ligger i toppen och är överviktig i index, men om det skulle bli någon ändring på den punkten, till exempel att Kina eller Brasilien tar över herraväldet, så kommer fonden att omviktas efter den nya uppsättningen i index utan att man som småsparare behöver göra något. Man alltså lugnt fortsätta att mata in pengar månad efter månad, år efter år, utan att bry sig om vem som har flaggan i topp och få ett bra resultat.




Avkastning:

Fonden startade i september 2010 och ska alltså snart fylla 14 år. Sedan start är den totala avkastningen 497% vilket ger en genomsnittlig årlig totalavkastning (CAGR) på 13,6%. Tittar man på de senaste 10 åren så är den totala avkastningen 279% som resulterar i en CAGR på 14,25%. Inga konstigheter här heller, det är en rimlig avkastning för en bred global indexfond med tyngden på USA. Rena USA-fonder har historiskt levererat högre avkastning än de globala fonderna och anledningen till det är att övriga innehav i fonden drar ned på snittet jämfört med en fond som enbart innehåller amerikanska aktier. 




Globalfond eller USA-fond?

Jag får ibland frågan om jag tycker att man ska ha en USA-fond, en globalfond eller rentav båda och här kan man så klart välja efter smak och sätta ihop sin portfölj precis som man vill, men det är bra att vara medveten om att en amerikansk indexfond och en global indexfond till hög procent har samma innehåll. Har man alltså en Global indexfond så behöver man kanske inte investera i en USA-fond, och vice versa. En sak som kan tala för en global indexfond är dock att man med stor sannolikhet alltid kommer att ha rätt aktier oavsett vilket land som dominerar på marknaden, medan en ren USA-fond "bara" kommer att innehålla usa-noterade innehav. Jag har hittills en svensk och en amerikansk indexfond i min väska, men jag överväger även att ta in en global indexfond för att vara totalt helgarderad och den här fonden från DNB är den kandidat jag gillar bäst hittills. 




Kommentar om indexfonder:

Oavsett hur man väljer att sätta ihop sin portfölj så kommer jag som vanligt att slå ett slag för billiga indexfonder. För en vanlig dödlig småsparare som jag själv (och även för de flesta som tror att dom är odödliga) är en, eller en kombination av flera indexfonder det alternativ som kommer att ge bäst totalavkastning över tid. Man köper hela höstacken istället för att leta efter dom nålar som man tror kommer att gå bra i framtiden. Än bättre så kan man strunta totalt i om börsen är upp eller ned, om ett bolag är högt eller lågt värderat, om det är ekonomisk kris eller gröna ängar med feta kor. Ett långsiktigt och oavbrutet månadssparande i index av val, oberoende av marknadens rörelser, kommer att ge ett jämnt inköpspris över tid och ger enligt statistiken bättre avkastning än att försöka tajma marknaden eller spara ihop en "krigskassa" för att sedan köpa när börsen går ned. 

Det sägs ofta att "på börsen får man vad man betalar för", med hänvisning till att det är värt att betala extra för aktivt förvaltade fonder som har en fondförvaltare som sitter och väljer ut dom aktier som ska gå bäst, istället för en indexfond som köper hela säcken med både bra och mindre bra bolag. Men börsen är kanske ett av de få ställen där man får mer ju mindre man betalar. Statistiken visar nämligen att de flesta aktivt förvaltade fonder, som dessutom alltid har en mycket högre avgift än indexfonder (ofta mellan 1% - 1,5% eller högre) misslyckas med att avkasta bättre än indexfonder över långa tidsperioder. 

Precis som med ränta på ränta-effekten så blir det mer och mer tydligt ju längre tid som går. För kortare perioder som fem år är det relativt enkelt att få ett bättre resultat än index, (notera gärna att fondförvaltare som säljer sina fonder med motiveringen att dom slår index oftast redovisar kortare perioder) men när man tittar på statistiken för längre sparhorisonter så som 20-30 år, så är det endast 1% av de aktivt förvaltade fonderna i världen som utklassar index. Och det har ju sin logiska förklaring. Världen är i ständig förändring, de bolag som toppade det globala indexet för tjugo år sedan är inte de samma som idag, och kommer förmodligen inte heller vara de samma om ytterligare tjugo år. Det, i kombination med att spåkulor inte fungerar gör att indexfonder är det smarta valet för den som vill sova gott och bli en rik pensionär. 

God avkastning på er, vi ses bland miljonerna. 
/K 

Avanza global byter index.

Det här inlägget innehåller reklamlänkar till Avanza.

Under året som gått har Avanza successivt flyttat hem sina matarfonder Avanza USA & Avanza Europa från fondförvaltaren Amundi i Luxemburg, nu har även turen kommit till deras globala indexfond, Avanza Global, (reklamlänk) som snart påbörjar sin flytt hem till Sverige. Hittills har alltså dessa fonder varit så kallade matarfonder, det vill säga att Avanza skickade vidare pengarna till fondförvaltaren Amundi som investerade dessa i sina stora fonder. Nu ska Avanzas fonder bli deras egna och med säte i Sverige, vilket bland annat gör att det kommer att dras 15% utländsk källskatt på utdelningarna som tillfaller fonden istället för 30% som det varit för fonder med säte i Luxemburg, något som (allt annat lika) kommer att påverka avkastningen positivt.

Den 17 september 2024 kommer en successiv inlösen av Avanza Globals investeringar i Amundi Index MSCI World att påbörjas och fonden blir en indexfond med mål att efterlikna värdeutvecklingen av indexet Morningstar Developed Markets TME Paris Aligned Benchmark Sustainability Select IndexDokumentet kan du läsa här. Som man kan utläsa av namnet på detta index så kommer fonden i framtiden att ha ett ESG-filter som ämnar att sålla bort de bolag ur index som inte uppfyller vissa hållbarhetskrav. Så är det med alla indexfonder i Sverige nuförtiden, det är i stort sett omöjligt att hitta någon ren indexfond utan filter så det är bara att gilla läget. Alternativt kan man köpa ETF:er, men då tillkommer courtage och valutaväxlingsavgift istället så det är förmodligen jämnt skägg. Jag tycker det är bra att vi sakta går mot en mer hållbar värld över lag, men hela idén med en indexfond är ju just att man ska köpa hela höstacken, och det gör man inte med en ESG-fond. Well, nog om det, och över till det nya indexet. 

Morningstar Developed Markets TME Paris Aligned Benchmark Sustainability Select Index innehåller totalt 816 bolag vilket är betydligt smalare än det index fonden har följt hittills. Som vanligt med alla globala indexfonder så innehåller även denna till största del USA (73%) följt av Europa (12,5%) och Japan (6,7%). För den som tycker det är intressant så får man även här med en smal exponering mot emerging markets i Europa och Asien. Vad det gäller tio i topp-innehaven så är det inga större överraskningar, det är USA som drar, och så kommer det att vara tills någon ny world order installerar sig på marknaden. 




Startdatum för detta index är Juni 2015 så i skrivande stund har det fyllt drygt 9 år och har under den tiden gett en avkastning på 258%, vilket resulterar i en genomsnittlig årlig totalavkastning (CAGR) på 15,2%. Det här garanterar ju naturligtvis inte att Avanza Global kommer att leverera exakt samma avkastning i framtiden men det ger i alla fall en fingervisning. Som jämförelse kan vi ta indexet Morningstar Developed Markets Target Market Exposure Paris Aligned Benchmark Select som Länsförsäkringar Global Index följer. Här kan vi se att det index som Avanza Global i framtiden kommer att spegla (lila färg i graf) historiskt har presterat marginellt bättre än det index som Länsförsäkringar Global index följer (rött i graf) med en avkastning sedan start på 258% (15,2% CAGR) mot 240% (14,57% CAGR) under samma tidsperiod. 




En annan jämförelse som kan göras med just Länsförsäkringar Global index är avgiften. Avanza meddelar i samband med flytten att man inte kommer att höja fondavgiften som ligger på rekordlåga 0,09% som är hela 61% billigare än Länsförsäkringars avgift på 0,23%. Dessa två faktorer, avgiften och den historiska skillnaden i avkastning, gör valet mellan dessa två fonder enkelt för mig, även om Länsförsäkringar har ett lite bredare index med 1228 innehav. Får jag en avkastning som dubblar mina pengar vart 5:e år till marknadens lägsta globalfond-avgift så är jag nöjd. Med det sagt så skulle jag helst vilja ha en Global indexfond som ger utdelning i pengar, läs gärna mitt inlägg om Storebrand Global All Countries B Sek, men i den fonden kan man än så länge bara investera med en startsumma på minst 100K, och så mycket pengar har jag aldrig haft liggandes arbetslösa. 

God avkastning på er, vi ses bland miljonerna. 
/K 

Jag ökar i svensk indexfond med utdelning.

 


Detta inlägg innehåller reklamlänkar till Avanza. 

Ny månad, ny lön, samma fokus! Jag är nu inne på min 136:e månad i rad av oavbrutet månadssparande / investerande på börsen. Sedan i mars 2013 har jag precis som en robot varje gång lönen kommer in på kontot separerat en summa och skickat på anställningsintervju hos Avanza. Sedan 2021 har jag även konto hos Nordnet. Arbetslösheten är låg på börsen och mina pengar har hittills fått anställning omgående och på livstid. Den strategin har fungerat bra, så jag kör vidare i det spåret. Denna månad valde jag att öka i mitt minsta innehav som förhoppningsvis en dag kommer att bli ett av mina största. En indexfond som speglar den Svenska börsen och ger utdelning i pengar. 

SEB Sverige Indexnära B utdelning (reklamlänk) är en svensk, billig indexfond (0,26%) som speglar den svenska börsen. Fonden följer indexet SIXPRX vilket innebär hela Stockholmsbörsen och innehåller totalt +330 bolag vilket jag ser som väldigt komplett. Som med alla svenska indexfonder nuförtiden så har även den här ett ESG-filter som eliminerar en del innehav, därav namnet indexnära. Trots det så har fonden presterat bra, bättre än OMX Stockholm 30 General index inklusive utdelning och således även Avanzas gratisfond Avanza Zero som speglar sistnämnda index. Totalavkastning för SEB Sverige Indexnära de senaste 10 åren ligger på 178% vilket ger en genomsnittlig årlig totalavkastning (CAGR) på 10,77%.

Fonden finns i två olika andelsklasser, A & B, där andelsklass B lämnar utdelning i cash på kontot och andelsklass A återinvesterar alla utdelningar i fonden. Jag kör med andelsklass B eftersom jag vill ha utdelning, men oavsett vilken av de två olika andelsklasserna man väljer så är totalavkastningen exakt den samma då det är exakt samma fond. Tittar man på grafen för andelsklass B på Avanza så ser det ut som den ger sämre avkastning än andelsklass A, men det är bara för att grafen är justerad för utdelning, det vill säga att utdelningen som betalats ut till ägarna är subtraherad från grafens utveckling. Vill man titta på grafen för fonden hos Avanza så bör man dock välja andelsklass A för att få en korrekt bild av totalavkastningen inklusive återinvesterad utdelning. Annars rekommenderar jag att titta på grafen hos fondförvaltaren SEB där ovan bild är tagen. 

Fonden betalar alltså utdelning en gång per år, precis som en utdelningsaktie. Det ger mig det bästa av två världar eftersom jag får bra avkastning till låg risk genom att investera i index, men samtidigt får jag även den fina utdelningen som man annars måste jaga med enskilda aktier till betydligt högre risk.

Utdelningen landar i Maj varje år och har som målsättning att betala 3,5% av andelens värde vid datum för fastställande av utdelning. Här kommer utdelningarna för de senaste 10 åren:

2024:  7,99 kronor

2023:  7,74 kronor

2022:  7,60 kronor

2021:  6,00 kronor

2020: 5,40 kronor

2019:  5,00 kronor

2018:  5,50 kronor

2017:  4,70 kronor

2016:  4,90 kronor

2015:  4,40 kronor

2014:  4,10 kronor

Ett aktiebolag som delar ut pengar röstar fram en summa pengar som ska delas ut till aktieägarna varje år, beroende på företagets vinst, därför kan utdelningen ibland variera från år till år. SEB Sverige Indexnära B utdelning har i sina fondbestämmelser som målsättning att dela ut en fast direktavkastning om 3,5% och summan som skall delas ut bestäms alltså i relation till andelsvärdet, bara någon dag innan den avskiljs. Jag gillar detta koncept då jag redan i förväg vet vilken direktavkastning fonden kommer att ge. Det står visserligen i bestämmelserna att fonden kan dela ut mer eller mindre pengar än utsatt, men för de tio åren jag nämner ovan har direktavkastningen legat på sina utlovade 3,5%. 

Den svenska börsen har trots att vi är ett ganska litet land, en av världens bäst presterande börser tillsammans med USA och därför har jag exponering mot båda dessa marknader. Här hittar du mina indexfonder. Som svensk småsparare tycker jag att det är självklart att ha en bred exponering mot den svenska börsen och för mig faller valet på denna fond som jag ökar i regelbundet varje månad.

God avkastning på er, vi ses bland miljonerna. 
/K 

Totalavkastning Xact Norden Högutdelande 7 år.

 


Det här inlägget innehåller reklamlänkar till Avanza.

Handelsbankens börshandlade fond Xact Norden Högutdelande har hunnit fylla 7 år och jag tänkte att det är dags att ta en titt på avkastningen nu när fonden börjar få ett någorlunda långt track record. Personligen gillar jag att titta på längre tidsperioder, helst 10 år eller mer, men det här är vad som finns i nuläget. Jag får återkomma om tre år med en uppdatering. 

Xact Norden Högutdelande (reklamlänk) är en så kallad ETF (Exchange-traded fund), en börshandlad fond, som betalar utdelning i cash. Det är alltså en fond som prissätts och handlas på börsen precis som en aktie. En vanlig fond prissätts däremot bara en gång om dagen. En annan skillnad mot vanliga fonder är att man även betalar courtage för köp och sälj, precis som med en aktie. Ännu en anledning att inte flänga ut och in på börsen. Man köper och behåller, då betalar man courtage en gång.

Fonden är en indexfond som följer Handelsbanken Nordic High Dividend Low Volatility Criteria Index och innehåller 45 stycken stabila nordiska bolag som ger hög utdelning i kombination med låg volatilitet. Förvaltningsavgiften är 0,30%. Här följer en lista på samtliga innehav:




Denna ETF betalar utdelningar fyra gånger per år och sker normalt i mars, maj, september och november. Fonden har som målsättning att årligen dela ut 4,5% av andelens värde vid tidpunkten för fondbolagets beslut om utdelning men den kan dock både bli lägre och högre än det utlovade. Utdelningshistoriken sträcker sig till 2018 då fonden betalade ut sin första utdelning. 

2018:  5 SEK.

2019:  5,6 SEK.

2020: 5,2 SEK.

2021:  5,36 SEK.

2022: 6,52 SEK.

2023: 6,68 SEK.

2024: 6,88 SEK.

Över till vad inlägget skulle handla om, totalavkastningen. Grafen ovan är hämtad från Handelsbankens fondlista och det är något jag rekommenderar att göra med samtliga fonder, speciellt om de ger utdelning i pengar. Grafer för fonder hos de vanliga nätmäklarna räknar inte med utdelningarna vilket så klart gör att de ger en felaktig bild av totalen. En annan bra sida för att kolla fonder och dess avkastning är Fondkollen.se. 

Som ni kan se i grafen så har Xact högutdelande sedan starten för ganska precis 7 år sedan levererat en totalavkastning (utdelningar inkluderade) på 81%, det ger en genomsnittlig årlig totalavkastning (CAGR) på 8,85%. Som jämförelse, om vi nu måste jämföra med något, så har storbolagsindex OMX30 GI under samma tidsperiod avkastat 98% med en CAGR på 10,25%. 

Varför ska man då investera i en fond som denna, om den ger sämre totalavkastning än andra alternativ? Eller, bättre uttryckt, varför funderar jag på att lägga en del av mina pengar i en sådan fond med alla alternativ som finns? 

Tja, därför att det finns olika strategier när det gäller investeringar på börsen. Allt handlar inte om att få absolut bäst totalavkastning hela tiden. Väljer man en sådan fond som Xact högutdelande så är det ju just det man söker, hög utdelning. Är man inte ute efter hög utdelning eller tycker att utdelningar är ett nollnummerspel så finns det gott om andra alternativ på marknaden som ger bättre totalavkastning. Jag investerar för utdelning, det är min grej. Min plan är att i framtiden kunna leva på utdelningar, att utdelningarna från mina innehav ska kunna täcka alla mina utgifter och på så sätt ge mig den ekonomiska frihet som passar just mig. 

Jag får ofta höra att man lika gärna kan investera pengarna i en vanlig fond eller aktier utan utdelning och sedan sälja av delar av innehaven vid önskat tillfälle för att på så sätt skapa sig en egen utdelning, för detta är samma sak som att få utdelning i cash. I beg to differ. När man säljer något så får man logiskt mindre av något, nämligen det man säljer, fondandelar, aktier eller till exempel en bil. När man inte säljer så har man det kvar i sin ägo. Om man säljer fondandelar för att skapa en egen utdelning så får man färre antal andelar (eller aktier) på kontot, även om varje andel med tiden (mest troligt) ökar i värde. 

Så rent ekonomiskt kanske man kan anse det vara "samma sak". Så länge börsen fortsätter att gå upp och man inte säljer mer än vad avkastningen producerar (oftast appliceras 4%-regeln) så är värdet det samma som om man hade fått utdelningen i pengar, men det är inte samma sak i mina ögon. Det är inte samma sak att ha 1000 aktier som är värda 100 000 kronor som att ha 500 aktier som är värda samma belopp. Jag vill inte sälja mina innehav, jag vill ha dom kvar, och viktigare än så, jag vill inte behöva hålla på att sälja för att få in likvider på kontot. Med utdelande aktier och fonder så går detta automatiskt och det är precis så jag vill ha det. Enkelt och automatiskt. 

Så denna typ av fond som ger mig en stabil ström av utdelningar fyra gånger per år är en bra spelare i min portfölj även om det finns andra icke utdelande alternativ som ger bättre totalavkastning. Det är rätt för mig, det behöver inte vara rätt för någon annan.

Dryga 8% CAGR är helt okej i mina ögon för en hel påse med högutdelande aktier till låg risk. För det är ju vad det är, indexinvestering är låg risk jämfört med att plocka ut enskilda aktier. Som jag ofta säger så är en indexfond självrensande, vilket betyder att om ett bolag som ingår i ett index går i konkurs (eller i detta index slutar vara en högutdelare) så kommer fondförvaltaren automatiskt att byta ut detta bolag mot ett annat som presterar bättre, detta medan jag som investerare kan fortsätta trycka in pengar varje månad och sova gott på nätterna. 


God avkastning på er, vi ses bland miljonerna. 
/K 

Indexfonder, mitt smarta val på börsen.



Det finns ett uttryck som säger: "bees don't bother explaining to flies that honey is better than s**t" som kort och gott betyder att det inte är lönt att lägga sin tid och energi på att försöka övertyga andra om det du tycker är bra, sanning eller vad som fungerar bäst. Men samtidigt så vill man ju gärna dela med sig av något som man verkligen tror kan hjälpa andra. Så började hela resan på börsen för mig, en person gav mig en bok som handlade om ekonomisk frihet och planterade ett frö i mitt huvud som nu håller på att växa till ett stadigt träd. Så här kommer mitt frö i förhoppningen om att det kan hjälpa någon annan. 

Jag började investera långsiktigt i aktier på börsen år 2013 efter att ha läst boken om Lennart "Aktiestinsen" Israelsson, innan dess hade jag kastat mycket pengar i sjön på daytrading i två års tid så köp & behåll-strategin blev en mycket positiv vändning för mig. Jag köpte Sandvik, Skanska, Industrivärden, SKF, Investor, Handelsbanken, SEB. Stora stabila och osexiga svenska bolag som tuggar på i de flesta väder. Några av dom finns fortfarande kvar i portföljen, andra har fått lämna. De första åren gick bra på börsen, min portfölj som startade med 10.000 kr och nådde sin första miljon 2021 har legat snäppet bättre än Stockholmsbörsens index med en CAGR på cirka 12,5% för hela perioden, ett helt okej resultat för en före detta ekonomisk katastrof som jag. 

Med det sagt, så kunde det ha gått bättre. Om jag från starten hade lagt alla mina pengar bara i Investmentbolagen och några breda och billiga indexfonder så hade avkastningen varit ännu högre. Indexfonderna blev ett nytt kapitel för mig 2021 efter att jag fått tipset av en vän att läsa boken The simple path to wealth av J.L Collins. För den som inte vill läsa boken kan jag varmt rekommendera denna knivskarpa video med Collins där han på 57 minuter förklarar indexfonder. Detta ledde slutligen till att jag i början på 2024 gjorde en storstädning i portföljen. 



Nu till saken, indexfonder! 

Ett index är ett sätt att mäta värdeutvecklingen för ett sammansatt antal aktier över en specifik tidsperiod. Ett utav det mest använda aktieindexet i Sverige är OMX30, eller i folkmun storbolagsindex, som mäter hur aktiekurserna förändrats, som grupp, för de trettio mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. Indexet för hela Stockholmsbörsen heter SIXRX. 

En fond handlas i andelar istället för aktier, man köper alltså små bitar av alla aktier som ingår i ett index, som att köpa en hel påse med aktier kan man säga. När man handlar enskilda aktier måste man köpa minst en hel aktie, men i en fond kan man alltså köpa fraktioner av aktier. Minsta belopp man kan handla för i en fond brukar som standard vara 100 kronor. Andelarnas köpkurs, priset på varje andel, heter NAV-kurs och står för Net asset value. Låt oss säga att en fond har en NAV-kurs på 100 kronor och man investerar en hundring, då får man små fraktioner av alla de aktier som ingår i det index fonden följer och i samma proportion som varje aktie utgör i indexet, till ett värde av 100 kronor. Man kan säga att man köper en liten del av hela börsen, beroende på vilket index fonden följer. 

Det finns aktivt och passivt förvaltade fonder. En aktivt förvaltad fond betyder att en fondförvaltare aktivt försöker välja ut dom aktier som kommer att gå bra och på så sätt försöka ge en bättre avkastning än index. Detta så klart i utbyte mot en högre avgift för utfört arbete. I detta fall kommer fonden att ge en avkastning som är bättre eller sämre än indexet beroende på om fondförvaltaren har valt bra eller dåliga aktier.

En passivt förvaltad fond betyder att fondförvaltaren viktar om portföljen, alltså säljer eller köper aktier till fonden beroende på vilka aktier som ingår i ett index, inte beroende på hur fondförvaltaren tror att enskilda bolag kommer att prestera i framtiden. Fonden kommer alltså att ge samma avkastning som alla de aktierna som ingår i ett index tillsammans, oavsett vad fondförvaltaren tror eller siar om framtiden. 

Varför ska man då (enligt mig) välja en passivt förvaltad indexfond över en aktivt förvaltad fond? En aktivt förvaltad fond borde ju gå bättre när det sitter en smart person och väljer ut aktierna och dessutom får mycket bra betalt för jobbet. En sådan fond borde ju gå bättre än en som bara puttrar på i samma takt som till exempel hela Stockholmsbörsen i sin helhet. 

Well, av två huvudsakliga anledningar:

1: Avkastningen. Även om fondbolagen vill försöka få småspararen att tro att en utbildad fondförvaltare kommer att kunna gnugga sin spåkula och se in i framtiden och välja ut de aktier som kommer att gå bra, så är det så klart inte möjligt. Ingen i hela världen, inte ens en proffsig analytiker vet hur börsen eller enskilda aktier kommer att prestera i framtiden. På kort sikt (3-5 år) så är det många aktiva fonder som slår index, men tittar man på hur den statistiken ser ut för intressanta tidsperioder, alltså på 10, 15, 20, 25 års sikt eller ännu längre så är det cirka 1% av de aktivt förvaltade fonderna som presterar bättre än index. Och hur ska man som småsparare då lyckas hitta just dom som går bra? Som att leta efter en nål i en höstack med dina sparpengar som insats. 

2: Avgiften. Aktivt förvaltade fonder är alltid dyrare än passivt förvaltade fonder. Oftast inte heller bara lite dyrare, ofta är den många gånger dyrare. Medan en passiv indexfond kan kosta allt från gratis till spannet 0,2% - 0,4% i värsta fall, kan en aktivt förvaltad fond kosta långt över 1% och i många fall 1,5% eller ännu dyrare. Den avgiften äter upp en enorm del av avkastningen om man slår ut det på många år. Om statistiken dessutom visar att de aktivt förvaltade fonderna får stryk av passiva indexfonder i de flesta fall och dessutom är mycket dyrare så är valet ganska enkelt för mig. Man köper hela höstacken istället för att leta efter dyra nålar. 

Stockholmsbörsen är en av världens bäst presterande börsmarknader som under perioden 1870 till 2023 har gett en genomsnittlig årlig avkastning (CAGR) på 9%. Genomsnittlig årlig avkastning betyder inte att du varje enskilt år får 9% avkastning, vissa år kan börsen gå upp som en raket och andra sjunka som en sten, men i genomsnitt utdraget över en längre tidsperiod så är det vad man kan vänta sig av en indexfond som speglar den svenska börsen. USA-börsen är ännu en stabil pengamaskin. De senaste hundra åren har indexet S&P 500 som speglar de 500 största amerikanska börsnoterade bolagen gett en genomsnittlig årlig avkastning (CAGR) på 10,54%. 

Okej, men Warren Buffett har haft en CAGR på cirka 22% sedan 1965 enligt Yahoo finance. Det är mer än dubbelt så mycket, alltså är svenskt index inte speciellt imponerande. Ja, Warren nöjer sig inte med index, han sopar golvet med det. Men av alla jordens 8,1 miljarder människor så är han den ende som lyckas med det och därför är han också världens bästa och mest kända investerare genom tiderna. Vill man sikta på det så är det så klart helt okej, men min egen statement är att de flesta svenska småsparare skulle få bättre avkastning om de pytsade in alla sina pengar i en bred och billig indexfond över en lång tidsperiod.

Om man tittar på vilka bolag som var störst i det globala indexet för 20 år sedan så är det inte speciellt likt dagens lista. Microsoft har lyckats hänga med hela vägen men vem skulle idag komma på iden att lägga sina pengar på till exempel Nokia eller Yahoo? Idag dominerar Apple, Nvidia, Tesla med flera, men kommer dom fortfarande att vara i topp år 2044? Apple kanske har blivit omkörd av någon kinesisk konkurrent, Elon Musk kanske har flyttat till Mars, Nvidia... det låter bekant, som Fermenta på 80-talet. Även om det verkar omöjligt att dagens toppbolag skulle gå under eller bli en bortglömd föredetting så kan det faktiskt hända. Världen förändras i en galen hastighet, så gör även det politiska landskapet och andra faktorer som kan påverka enskilda bolags utveckling. Har du vad som krävs för att hålla koll på dom alla och veta vilka som kommer att stå i toppen om 20-30 år? 

Källa Bloomberg


Fonder som ger utdelning i pengar.
Som utdelningsinvesterare har länge indexfonder inte varit något intressant alternativ för mig då mitt mål är att i framtiden leva på utdelning. Men nu finns det många alternativ på marknaden i form av börshandlade fonder (ETF) och indexfonder som ger utdelning i pengar på kontot, precis som en utdelningsaktie. För mig är detta den perfekta kombinationen för portföljen då jag får en avkastning som följer index samtidigt som jag får min utdelning i cash. Här kan du läsa mina tidigare inlägg om indexfonder som ger utdelning. 

Alla fonder får utdelning från de underliggande innehaven, men det vanliga är att fonden automatiskt återinvesterar denna utdelning i fonden vilket man som köpare av fonden får tillbaka i form av ökad fondförmögenhet. Sedan finns det som sagt fonder som ger utdelning i pengar, i denna typ av fonder bestämmer man oftast en fast direktavkastning som ska delas ut en eller flera gånger per år och justerar sedan beloppet att dela ut i förhållande till NAV-kursen så att spararen får en utlovad direktavkastning. Pengarna kan man så klart återinvestera eller använda till konsumtion. 

De fonder som ger utdelning i pengar brukar oftast finnas i två olika andelsklasser. Det betyder att det finns två olika varianter av samma fond, en som automatiskt återinvesterar all utdelning i fonden och en som ger utdelning i pengar. Dessa andelsklasser brukar vanligen nämnas som A & B, där B är den andelsklass som ger utdelning i pengar. 

Om man vill så kan man välja att investera i en vanlig indexfond och den dagen man ska använda pengarna så säljer man av andelar och på så sätt skapar man sig själv en utdelning när man vill under året. Jag personligen gillar inte att sälja något av mina innehav och väljer därför indexfonder som ger utdelning i pengar. Som tur är finns det olika alternativ för olika behov, viktigt att belysa är att totalavkastningen är den samma för två andelsklasser av samma fond även om grafen för den utdelande klassen kommer att visa lägre avkastning. Detta på grund av att grafen är justerad för den avkastning som delats ut till ägarna. 

Jag brukar säga att med en indexfond äger man bara vinnare. Det är så klart en sanning med modifikationer. I ett index så ingår även bolag som inte presterar speciellt bra, som till exempel Telia, index är ett medelvärde och där ingår även en del sämre spelare. Men det jag menar är att genom att köpa en eller flera indexfonder så skyddar man sina pengar från total undergång om något eller flera bolag skulle gå i konkurs eller på något annat sätt bli värdelösa. Dessutom så vet man också att man alltid kommer att ha med vinnarna. Investerar man i en indexfond som innehåller samma aktier som S&P500 så går man inte miste om någon börsraket heller. En indexfond är självrensande, om ett bolag går åt skogen så kommer det att bytas ut mot ett annat som presterar bättre utan att du som ägare behöver analyser eller göra något. Du kan fortsätta att pytsa in pengar varje månad, år efter år, och alltid ha de vinnande bolagen i portföljen medan du sover gott om natten. 

Det var min take på indexfonder. Det är rätt för min portfölj, det behöver inte vara rätt för dig. Det är roligt med enskilda aktier, det ger utan tvekan mer spänning än en indexfond. Men jag är av åsikten att spänning inte hör hemma på börsen, för det ger oftast inte bra avkastning. Vill man ha adrenalin så är livet fullt av aktiviteter som ger ett bra pump, på börsen är min erfarenhet att det är det långtråkiga, osexiga och enträgna nötandet under långa tidsperioder som ger bra resultat. 

Jag har hittat min grej, investmentbolag i kombo med indexfonder som ger utdelning utformar min portfölj inför nästa decennium. Det ger mig en rimlig avkastning till låg risk samtidigt som det klirrar i kassan. Under tiden gör jag annat. Tränar, surfar, hänger på stranden eller sover gott. 


God avkastning på er, vi ses bland miljonerna. 
/K 

Videon du vill se om investeringar.





JL Collins är ett stort namn inom F.I.R.E-rörelsen, och jag kan förstå varför. Han pratar så att vem som helst oavsett erfarenhet inom investeringar kan förstå, han serverar nyttig fakta om att spara pengar, avkastning och börsen i allmänhet och samtidigt gör han det med en sån där röst som man kan lyssna till för evigt. Det här är en trevlig gubbe som haft stort inflytande på mitt sparande och nuvarande portfölj. 

I boken "The simple path to wealth" pratar han om allt från hur man ska bli fri från skulder till att investera på börsen, indexfonder, köpa hus eller inte köpa hus, 4%-regeln, FU-pengar, statistik på vilka som får bäst avkastning på börsen och mycket annat matnyttigt. Eftersom boken är skriven av en amerikan så finns där även en del kapitel om till exempel 41K (amerkansk pension) och liknande som inte är relevant för oss i Sverige, men det kan man ju skippa. Grundkonceptet "spend less than you earn, invest the surplus and avoid debt" kan appliceras i hela världen. 

Videon som jag pratar om är Jl Collins Googletalk där han på under en timme ger en riktig masterclass i hur man bygger upp ett långsiktigt frihetskapital med oddsen på rätt sida. Jag tycker att den är så bra att den borde vara obligatoriskt i alla småsparares grundmaterial, men även för de mer erfarna. Skippa Netflix ikväll, det är det värt. 

God avkastning på er, vi ses bland miljonerna. 
/K 

Min portfölj VS index & investmentbolag sedan start.


Det här inlägget innehåller reklamlänkar. 

För några dagar sedan fick jag frågan av en följare på Instagram hur min "defensiva men inte riktigt index"-portfölj som han kallade den, hade presterat mot index sedan start. Well, det var länge sedan jag gjorde någon sådan jämförelse så jag tog ett par screenshots och blev glatt överraskad över resultatet.

Jag öppnade konto på Avanza (reklamlänk) i Mars 2013, där har jag den största delen av mitt investerade kapital, men sedan några år tillbaka har jag även konto hos Nordnet. Tidigare har jag även haft pengar investerade i Spiltans fonder via deras hemsida så det har varit lite spridning på kapitalet. Hade jag haft allt på Avanza sedan start hade naturligtvis resultatet varit mer visuellt, men det är vad det är. Så här ser det ut. 


Avanzaportföljen väger nu ganska precis 1,3 miljoner och har sedan start haft en CAGR på 12,81% och en totalavkastning på 266,71%. Det är snäppet vassare än OMX Stockholm All Share index som under samma tidsperiod levererat 235,81%. Det är jag nöjd med. Jag har aldrig haft som mål att överprestera mot index men det är ju så klart trevligt att det blivit så. Portföljen har även gått betydligt bättre än Industrivärden som kommer på sista plats i jämförelsen med 176,23%. Nu till fläskläppen jag fått av både Investor och Latour. Mitt största innehav Investor (reklamlänk) har under samma tidsperiod haft en totalavkastning på hela 391,84% och Latour 
(reklamlänk) har totalt sopat mattan med min portfölj med feta 618%. 



Min take på detta är följande: 
Jag är en total nobody på börsen. Jag är inte smartare än någon annan och jag vet heller inget som någon annan inte vet. Jag tror att anledningen till att jag har kunnat hålla jämn takt med index är att jag investerar i stora, tråkiga, osexiga bolag med lång historik av stabilt kassaflöde men även att jag gör det med ett väldigt långsiktigt perspektiv. Jag köper aktier och fonder som planerar att behålla livet ut. Jag nöter på som en sköldpadda varje månad och låter det växa i lagom takt. Aktieraketer och snabba cash är inte min melodi på börsen.

Det är ju tydligt att om jag redan från början hade lagt alla mina pengar på indexfonder och min trio i Investmentbolag, (Investor, Industrivärden och Latour) så hade portföljen växt betydligt bättre. Men, det är ju alltid lätt att vara efterklok och backtracka. Mitt mantra sedan start har alltid varit; "köp, behåll, återinvestera, repetera", och det fortsätter jag med, det har gett bra resultat hittills. Dock har jag sedan några år tillbaka viktat portföljen mer och mer mot just dessa investmentbolag och index och lägger mina pengar på att denna utveckling kommer att fortsätta i framtiden, trots att historisk avkastning inte är någon garanti för framtida sådan;)

Slutsatsen är den samma som alltid. Köp aktier i dom stora investmentbolagen och några indexfonder och behåll. Det räcker för att få ett mycket bra resultat över tid. Och det är just tiden som är nyckeln här. Glöm dom snabba cashen på börsen, zooma ut från bruset och domedagsnyheter, börsexperter, bankers rekommendationer och vad som säljs på sociala medier. Börsen tuggar på uppåt, alltid. På vägen går det upp och ned, sånt är gamet. Köper man månadsvis och regelbundet några stabila pjäser, behåller länge och återinvesterar utdelningar så är chanserna goda att få en guldkantat framtid. Dessutom slipper man lägga bortkastad energi på att fundera på vad börsen eller enskilda aktier ska göra härnäst. Som vanligt är det ingen i hela världen som vet. 

Jag önskar som vanligt god avkastning på er allihopa och en god jul. Vi ses bland miljonerna. 

/K 

Indexinvestering, ett nytt kapitel


Den första indexfonden såg ljuset 1976 och skapades av John C. Bogle, grundaren till Vanguard som är ett av världens största fondbolag. Fonden The Vanguard 500 fund som speglar SP500 indexet har idag ett kapital på över 500 miljarder dollar. John lämnade in handduken 2019 men lämnade efter sig ett fantastiskt arv till den vanlige småspararen (och den store också för den delen), indexfonden. Ungefär världens bästa investering.

Jag ska erkänna att jag aldrig riktigt varit något fan av fonder överhuvudtaget, dels på grund av att många har hutlösa avgifter och mest göder fondförvaltaren och dels för att jag alltid varit mer fokuserad på utdelningar. Jag tror det hänger mycket ihop med mitt sätt att vara och tänka, jag gillar att investera långsiktigt och se mig själv som delägare i ett bolag. Utdelningen är då ett sätt att få ta del av företagets vinst utan att behöva göra sig av med andelar, investerar man i en fond så måste man oftast (det finns ett fåtal fonder som ger utdelning) sälja andelar för att kunna nyttja pengarna. Det klingar inte riktigt i mina öron. 

På senaste tiden har jag börjat läsa mer och mer om indexfonder tack vare min granne Fattigafarsan, all credd till honom för att han upplyst om detta synnerligen intressanta ämne, som tipsade mig om Jl Collins, grundaren av hemsidan The simple path to wealth, mer om honom i denna video. En timme sanning på tub! 

Enligt Collins som studerat detta betydligt mer än jag gjort så lyckas endast 1% av världens aktiva fondförvaltare slå index över tid. Där klickade det för mig. Mest på grund av att jag sedan jag började investera alltid har predikat att "courtage är anledningen till köp och sälj-rekommendationer", frukt av att tidigt börjat läsa böcker av Per H Börjesson som beskriver transaktioner som "finansvärldens modersmjölk". 

Anledningen till att endast 1% av aktiva fondförvaltare lyckas slå index över längre perioder är att de försöker vara smartare än marknaden, och det brukar ju som vi vet oftast sluta på samma sätt. En annan fantastisk sak som Collins beskriver i videon är att en indexfond är självrensande. Man behöver inte försöka lista ut vilka som är morgondagens vinnare, det tar fonden hand om själv. Idag är Amazon ett av världens största företag och det är lätt att tro att det alltid kommer att vara så, men vem vet, om 20 år kanske det inte existerar. Som andelsägare i en stor amerikansk indexfond som speglar SP500 behöver man inte bry sitt lilla huvud om detta då företaget automatiskt skulle trilla ur indexet om det slutade att producera pengar. Nästa på kö steppar upp och du är fortfarande ägare i de 500 största amerikanska företagen. Briljant och enkelt. 

Jag har nu huserat på börsen i ganska precis tio år och det har varit en fantastisk resa som i år tog mig till min första miljon. Utan tvekan kommer jag att fortsätta med min långsiktiga strategi i aktier som hittills har gått över förväntan, men parallellt öppnar jag dörren till en ny (ny för mig) värld där enkel indexinvestering kommer in i bilden. Låga avgifter och låg huvudbry i utbyte mot bra avkastning låter som en bra deal för mig. 

God avkastning på er så ses vi bland miljonerna. 

/K