Mina mål för börsåret 2025.



Tiden rullar på otroligt snabbt och det är bara en månad kvar på börsåret 2024. Snart är det tid för årsbokslut och det här året ska det bli extra trevligt då börsen verkligen har gått som tåget. Inte som SJ alltså. 

De mål jag har satt upp för det kommande året är inte något nyårslöfte utan en del av en större plan. Jag har klara mål för framtiden som jag ska uppnå och dessa delmål är ett steg på vägen. För mig fungerar det väldigt bra att klargöra vilka långsiktiga mål som skall uppnås, skriva ned dom och sedan dela upp dom i mindre bitar.

Det är naturligtvis olika mål på börsen som skall uppfyllas men även kategorin hälsa och utmaningar har fått nya uppgifter. Här kan du läsa mitt inlägg på Instagram där jag postat mina mål för börsåret 2025. 

God avkastning på er, vi ses bland miljonerna. 
/K 

Indexfonders NAV-kurs i Google Sheets. Part III

 


Sex år efter mitt första inlägg om automatisk uppdatering av aktiekurser i Google Sheets så kommer här äntligen en efterlängtad (i alla fall av mig själv) uppdatering. Hittills så har jag bara vetat hur man hämtar data för börshandlade innehav, det vill säga de som har en ticker, aktier och ETF:er. Idag har jag tack vare bloggrannen Krösus Sork, som ska ha stort tack för både tips och hjälp med koden, lyckats få data från Financial Times på mina vanliga indexfonder som nu uppdateras automatiskt. Äntligen ska jag säga, är mitt excelblad full automatic, och det är slut med att sitta och uppdatera fondkurserna manuellt varje fredag efter stängning. 

Då kör vi:

1: Öppna ett Google Sheets, under fliken "Extensions" väljer du "Apps Script". 



2: Radera eventuell default-text, annars fungerar inte koden. 




3: Kopiera in följande kod på rad nummer 1: 


function fintime1(symbol) {

  symbol = symbol || "IE00BF20L762:SGD";
  
  symbol = encodeURI(symbol);
  Utilities.sleep(Math.floor(Math.random() * 5000));
  
  var url = 'https://markets.ft.com/data/etfs/tearsheet/summary?s=' + symbol;
  Logger.log(url);

  // Fetch the URL
  var response = UrlFetchApp.fetch(url, {muteHttpExceptions: true});
  var responseCode = response.getResponseCode();
  
  if (responseCode === 200) {
    var html = response.getContentText();

    // Use a regex that captures numbers, including commas and periods.
    var match = html.match(/<span class="mod-ui-data-list__value">([\d,\.]+).*?<\/span>/);
    
    if (match && match[1]) {
      var content = match[1];  // The captured group with the number string
      var finContent = content.toString().replace(/,/g, '');  // Remove commas from the number
      Logger.log(finContent);  // Log the cleaned-up number
      
      return Number(finContent);  // Convert the cleaned-up string to a number and return
    } else {
      Logger.log("No match found for the number.");
      return null;
    }
  } else {
    Logger.log("Failed to fetch data. Response Code: " + responseCode);
    return null;
  }
}




4: Klicka på den blå Deploy-knappen till höger och välj "New deployment". Klicka sedan på kugghjulet uppe till vänster och välj "Web App". Skriv in något om du vill på raden New description och klicka på Deploy nere till höger. 







5: Google kommer av säkerhetsskäl behöva en verifiering för att kunna gå vidare, här hittar du en video som förklarar hur man gör: 


Tryck på den blå knappen "Authorize access". 

Välj ditt Googlekonto. Här kommer det upp en röd varningstriangel, tryck på "Advanced" nere till vänster. 


Klicka på "Allow" 

Klicka på "Done". 

Dokumentet är nu klart för att ta emot data från Financial Times. 

6: Gå tillbaka till ditt Google sheets och kopiera följande kod i valfri ruta:

 =fintime1("SE0004870020:SEK")



Efter lite loading borde fondens NAV-kurs komma upp i rutan. Texten =fintime1 är för att hämta data från Financial Times och SE-koden inom citationstecken är indexfondens "ticker". I exemplet ovan använder jag koden för en av mina indexfonder som ger utdelning i pengar, Handelsbanken USA Index Criteria B1 SEK. Vill man hämta data för en annan fond, aktie eller ETF så går man till Financial Times Market Data och söker upp det önskade pappret i sökrutan. 




Koden kopieras inom citationstecknen: 




Lycka till och god avkastning på er, vi ses bland miljonerna. 
/K 

Sluta vänta på att köpa dippen!

 



Att försöka tajma när det är bästa läge att köpa på börsen är inte bara svårt utan ger även i de flesta fall sämre avkastning. Ändå är det många som envisas med att försöka. För den som tänker att en spåkula skulle vara lösningen så vill jag rekommendera både en bok och ett konkret kapitel, nämligen kapitel 14 i boken "Just keep buying" av Nick Maggiulli, "Why you shouldn't wait to buy the dip". Fri översättning följer:

Tänk dig att du hoppar in i historien någonstans mellan 1920 och 1980 och ska investera i den amerikanska börsen de nästkommande 40 åren. Du har två olika strategier att välja mellan: 

1: Dollar cost averaging (DCA). Du investerar 100 USD varje månad i 40 år. 

2: Buy the dip. Du sparar 100 USD i månaden men investerar bara på börsen när den dippar. Definitionen av en dipp är varje gång börsen inte är på all time high. Men, jag ska slänga in en brasklapp för att göra denna strategi ännu bättre, du kommer inte bara att köpa dippen utan också vara allvetande, dvs gud, om när man ska köpa. Du kommer att veta exakt när börsen är på absolut lägsta mellan två all time high. Det kommer att garantera att du alltid köper till absolut lägsta pris. 

Den enda regeln är att du inte får sälja, när du väl har köpt måste du behålla i 40 år. 

Så, vilken strategi skulle du välja? DCA eller But the dip? 

Logiskt tänkt, så kan ju inte Buy the dip förlora. Om du alltid vet exakt när börsen är på botten så kan du ju köpa till absolut lägsta pris mellan två toppar. 

Men, om man verkligen testar den strategin så kommer man att se att Buy the dip ger sämre avkastning än DCA i mer än 70% av vilken 40-års period som helst med start någonstans mellan 1920 och 1980. Det trots att strategi nummer två vet exakt när börsen är på botten. 

Inte ens gud kan slå dollar cost averaging! 




Kapitlet är på sexton sidor så det känns lite overkill att översätta. Jag lämnar det till den som vill bli övertygad om att indexfonder är en grymt bra komponent i vilken portfölj som helst. När man månadssparar i en bred indexfond så köper man en liten bit av hela börsen varje gång. Man slipper bry sig om när det är läge att köpa, om börsen är upp eller ned, om en enskilt bolag som ingår i indexet representerar en risk för portföljen och så vidare. En indexfond är självrensande, om ett bolag som ingår i index går i konkurs så ersätts det av ett annat som tjänar pengar, utan att du som investerare behöver göra något annat än att fortsätta pula in pengar varje månad och äga hela höstacken. 

Själv kör jag med tre indexfonder som ger utdelning i pengar, precis som en utdelningsaktie, men det är en smaksak. Man kan också investera i indexfonder utan utdelning och istället sälja av andelar när man vill. Förutsatt att vi pratar om två olika andelsklasser av samma fond (en utdelande och en icke utdelande) så är totalavkastningen lika. Det blir varken mer eller mindre avkastning för att en fond ger utdelning. Antingen får man den totala avkastningen inbakad i andelsvärdet, eller så får man en del av den utdelad i cash. 

Jag skriver aldrig några direkta rekommendationer om vad man ska köpa och inte köpa på börsen, däremot kan jag med gott samvete säga att jag själv väljer breda och billiga indexfonder för ett långsiktigt sparande på börsen, tillsammans med mina tre investmentbolag som nästan också kan ses som fonder. Om man månadssparar i en bred och billig indexfond och kan hålla fingrarna i styr och fortsätta köpa, inte sälja, när börsen kraschar, så kommer sagan med stor sannolikhet få ett lyckligt slut. Här kommer dock en rekommendation, läs boken!

God avkastning på er, vi ses bland miljonerna. 
/K 

Månadens inköp, index med utdelning.

 


Ny månad, ny lön, samma fokus som vanligt. Inget nytt under solen, så fort pengarna från mitt måste-jobb kommer in på kontot i slutet av månaden så börjar jag med att betala till mig själv och för över pengar till nätbanken för att köpa aktier och fonder. Det har jag jag gjort nu per automatik varje månad sedan portföljen föddes och så även denna gång. Oktober blir min 138:e månad i rad av oavbrutet sparande på börsen, oavsett om Mr Market är på bra eller dåligt humör. Det har gett ett mycket bra resultat och jag fortsätter med mitt vinnande koncept.

Månadens köp fördelades lika över mina tre indexfonder som ger utdelning i pengar:





Jag anser mig vara en utdelningsinvesterare, jag investerar uteslutande i innehav som betalar utdelning och min plan bygger på att jag i framtiden ska kunna leva helt, eller i alla fall delvis, på mina utdelningar. Samtidigt försöker jag hålla ned risken så mycket som möjligt och nöjer mig med en avkastning som går hand i hand med den risk jag är villig att ta, allt annat skulle vara orimligt. För att uppnå detta har jag valt att lägga mina pengar i händerna på några av de bästa investmentbolagen jag tycker man kan köpa för pengar, samt indexfonder som betalar utdelning i pengar. På så sätt får jag en väldigt diversifierad portfölj med så låg risk som möjligt till en rimlig avgift. Detta har hittills resulterat i en bra avkastning och god nattsömn, det ser jag som ett kvitto på en bra investering. 




Vad man väljer för strategi för att uppnå sin framtida ekonomiska frihet är väldigt olika beroende på person och situation. Vissa väljer som jag att investera för att få utdelning vid utsatta datum, andra köper indexfonder och säljer andelar vid behov. Vissa anser att det är samma sak att sälja andelar som att få utdelning, andra hävdar motsatsen. Hur man än gör eller vad man nu anser vara rätt eller fel så är det ju egentligen skit samma, bara det fungerar för en. Personligen så vill jag inte behöva sälja några av mina innehav, varken aktier eller fonder, för att kunna leva av min portfölj. Det är emot mina principer och känns fel. För mig är det rätta att köpa och behålla, för att konsumera i framtiden kommer jag enbart att använda mig av de utdelningar som trillar in, medan antalet aktier och andelar är intakt. För den som väljer att sälja så fungerar det säkert lika bra, men det är inte min grej. 

Då jag har en stor del av min portfölj i investmentbolag som i regel ger en ganska låg direktavkastning håller jag nu på att bygga upp indexdelen i portföljen. Dels för att vikta mer mot index och dels för att de fonder jag investerar i ger lite högre direktavkastning än investmentbolagen. Jag har lagt upp en plan för de innehav som jag vill bygga upp det kommande decenniet och kommer enträget att fylla på som vanligt varje månad. Efter nyår kommer jag även att ta in denna globala indexfond från Storebrand som erbjuder hela 5% DA, då fondbolaget kommer att sänka minsta inköpsbelopp för denna fond från 100.000 kr till mer normala nivåer. Mer om det sistnämnda kan du läsa på Sofokles blogg där Cristofer gjort ett fantastiskt jobb för att Storebrands fonder ska bli mer tillgängliga även för vanliga dödliga småsparare. Stort tack! 

Ibland önskar jag precis som många andra att jag redan var ekonomiskt fri, tänk om man skulle vinna på lotto (fast jag aldrig spelar), att inte behöva bry sig om arbetstider och semester, vilken känsla! Men att komma från en familj där man aldrig pratade om pengar och än mindre investeringar, en gymnasieutbildning i industri, skulder och en katastrofal privatekonomi till att betala av sina skulder och enträget kämpa ihop några miljoner på börsen med sikte på friheten, det är inte en dålig känsla det heller:) 

God avkastning på er, vi ses bland miljonerna. 
/K 

Börsen är fantastisk!

 



Till våren blir det tolv år sedan jag för första gången tog steget in på börsen för att investera långsiktigt i aktier. Jag hade vid det laget hunnit läsa en del böcker om pengar och investeringar men den bok som skulle komma att sätta störst prägel på min börsresa och som jag fortfarande läser om igen med jämna mellanrum är boken om Aktiestinsen. Lennarts långsiktiga tänkande och agerande på börsen blev grundplåten för min strategi och det är dit mina tankar går när jag ibland får lust att göra idiotiska saker med mina pengar. Hatten av för dig Stinsen. 

Jag brukar vanligtvis inte göra någon stor grej av att min portfölj går upp eller ned, men idag efter en random inloggning på Avanza ser jag att min lilla portfölj det senaste året har arbetat ihop 422.000 kronor åt mig. Det blir en extra månadslön på 35.000 kronor året runt. Det tycker jag är helt fantastiskt.

Nu har ju börsen som bekant gått väldigt bra den senaste tiden, det amerikanska indexet S&P500 är åter på nytt ATH och världens börser följer efter. Så är det ju så klart inte jämnt. Börsen är inte alltid på så här bra humör. Dock finns det en potential som jag tycker är makalös och som man bör dra nytta av. Är man med på tåget och investerar på börsen så kommer man ibland att få vara med om dessa feta uppgångar, står man på perongen och väntar på rätt tåg är det stor risk att man blir utan. Det är därför jag alltid förespråkar att månadsspara oavsett om börsen är upp eller ned, det kallas Dollar Cost Averaging och ger enligt statistiken bättre avkastning över tid än att försöka tajma när man ska köpa. 

Jag växte upp i en arbetarfamilj där man aldrig pratade om varken pengar eller investeringar, jag fick inte med mig någon ekonomisk uppfostran vare sig hemifrån eller från skolan och långt in i livet var jag en total katastrof med pengar. Så det finns utan tvekan många vassare knivar i lådan än mig när det gäller att tjäna pengar eller att driva företag, men personligen har jag ännu inte upptäckt något bättre sätt att bli miljonär på för en helt vanlig arbetare som jag själv, än just börsen. Man går till jobbet, får sin lön, prioriterar lite annorlunda så att det blir en del pengar kvar till att spara och investera. Med tiden växer dessa pengar och en vacker dag loggar man in på banken och ser att ränta på ränta-effekten jobbat ihop mer pengar per månad än du själv gjort på jobbet. Är inte det fantastiskt så säg?

Jag har hittat min grej, det perfekta företagandet, det är att investera på börsen. Inga personalmöten, inga anställda, jag behöver inte prata med distributörer, inte svara på några mail eller hyra någon lokal. Pengarna rullar in, jag sover gott om natten och med tiden kommer jag att kunna checka ut från mitt vanliga jobb för att leva på mitt sparkapital som nu jobbar åt mig istället för tvärtom.

Börsen är helt fantastisk!

God avkastning på er, vi ses bland miljonerna. 

/K 

En europeisk indexfond som betalar utdelning.


Det här inlägget innehåller reklamlänkar till Avanza.


Redan från första dagen jag började investera på börsen så hade jag klart för mig att jag skulle satsa på utdelningar. Jag ville bygga upp en stabil portfölj av bolag som kontinuerligt spottar ut pengar som jag sedan kan använda till att betala mat, hyra eller något annat jag önskar konsumera. Turen var på min sida och jag fick tidigt lära mig den hårda vägen att satsa på aktier enbart för att de har en hög direktavkastning kan bli en dyr affär. Sedan dess har jag valt att köpa aktier i stora stabila bolag som ger en bättre totalavkastning även om utdelningarna är lite lägre. Det innebär så klart att mitt mål att kunna leva enbart på utdelningar skjuts fram lite i tiden, men det har blivit en överlägset bättre affär än att stirra mig blind på hög utdelning och jag tänker att med tiden kommer jag att bli belönad för min uthållighet. Det finns många som väljer att investera i bolag eller fonder som inte ger någon utdelning och istället säljer av vid lämpliga tillfällen för att själv bestämma när pengarna skall komma in. Detta alternativ är dock inget för mig av olika anledningar, men det kan vi ta en annan gång.

Jag tuggar vidare med mina inlägg om indexfonder som betalar utdelning i pengar. För mig är indexfonder utan tvekan det smartaste sättet att investera på börsen. Både för nybörjaren och även för de mer erfarna. Warren Buffett brukar säga att "när dumma pengar blir smarta väljer dom en indexfond". Min portfölj består nu enbart av investmentbolag och indexfonder som betalar utdelning i pengar. Med denna typ av fond får jag det bästa av två världar, bred exponering och bra avkastning till låg risk samtidigt som jag får mina utdelningar på kontot, det är full pott för mig. 




Handelsbanken Europa Index Criteria B1 SEK (reklamlänk) är en bred, passivt förvaltad indexfond med inriktning på europeiska bolag. Total avgift är 0,29%. Fonden följer indexet Solactive ISS ESG Screened Paris Aligned Europe Index och gör så genom optimerad fysisk replikering, vilket innebär att fonden placerar direkt i ett större urval av de aktier som ingår i indexet. Fonden innehåller cirka 280 europeiska bolag varav Sverige utgör 6,6% av portföljen med 44 stycken av de största svenska företagen. 

Fonden finns i två olika andelsklasser, A & B, där andelsklass B lämnar utdelning i cash på kontot precis som en utdelningsaktie och andelsklass A återinvesterar alla utdelningar i fonden. Dagens inlägg handlar så klart om andelsklass B. Söker man en vanlig indexfond för Europa utan utdelning i pengar så finns det betydligt fler alternativ att välja på, men för oss som söker klirr i kassan är det mer begränsat. 

Utvecklingen för fonden är den samma oavsett andelsklass, skillnaden mellan de två är att man med andelsklass B får ut en del av denna totalavkastning i cash, i övrigt är allt lika. Handelsbanken Europa Index Criteria B1 SEK har de senaste 10 åren gett en totalavkastning, alltså med utdelningar inkluderade, på 136%. Det ger en genomsnittlig totalavkastning per år på 9%. Tittar man på grafen för andelsklass B på Avanza så ser det ut som den ger sämre avkastning än andelsklass A, men det är bara för att grafen är justerad för utdelning, det vill säga att utdelningen som betalats ut till ägarna är subtraherad från grafens utveckling. Vill man titta på grafen för fonden hos Avanza så bör man dock välja andelsklass A för att få en korrekt bild av totalavkastningen inklusive återinvesterad utdelning. Annars rekommenderar jag att titta på grafen hos fondförvaltaren Handelsbanken där följande bild är tagen. 




Utdelningen betalas ut en gång per år i mars månad och har som målsättning att betala ut 3,5% av fondandelens värde vid datum för fastställande av utdelning. Ett aktiebolag som delar ut pengar röstar fram en summa pengar som ska delas ut till aktieägarna varje år, beroende på företagets vinst, därför kan utdelningen ibland variera från år till år. Handelsbanken Europa Index Criteria B1 SEK har i sina fondbestämmelser som målsättning att dela ut en fast direktavkastning om 3,5% och summan som skall delas ut bestäms alltså i relation till andelsvärdet, bara någon dag innan den avskiljs. I år inföll likviddagen (alltså den dagen man senast måste stå registrerad som ägare i fonden för att ha rätt till utdelning) den 13:e mars och betalades ut redan dagen efter, den 14:e mars. Detta för att andelskursen inte skall hinna förändras från det att utdelningen fastställs tills den delas ut. Jag gillar detta koncept då jag redan i förväg vet vilken direktavkastning fonden kommer att ge. 

Här kommer utdelningshistoriken för de senaste 10 åren: 

2024:  4,69 kronor

2023:  4,07 kronor

2022:  3,92 kronor

2021:  3,69 kronor

2020: 4,37 kronor

2019:  2,10 kronor

2018:  3,34 kronor

2017:  3,08 kronor

2016:  2,99 kronor

2015:  2,96 kronor

Även om det fortfarande är ganska ont om indexfonder som betalar utdelning i pengar så kommer det fler och fler och nätmäklarna uppdaterar sitt utbud därefter. Jag har hittills två stycken i min portfölj och planerar att utöka med fler. Personligen ser jag ingen anledning att chansa på enskilda aktier när jag kan köpa hela höstacken till en rimlig avgift och samtidigt få utdelning. Något som fattas i min portfölj är en bred global indexfond med utdelning som Storebrand All Countries B SEK som jag skrivit om tidigare. Denna fond finns just nu bara tillgänglig med en första inköpssumma om 100.000 kronor, vilket är något som jag och många andra småsparare inte har möjlighet att hosta upp, men samtal om detta pågår just nu och under hösten 2024 kommer det förhoppningsvis att bli möjligt att köpa in sig i fonden för en vanlig dödlig minsta summa om 100 kronor. Så fort något händer på den fronten uppdaterar jag omgående. 

God avkastning på er, vi ses bland miljonerna. 
/K 

Stommen i portföljen

 Det här inlägget innehåller reklamlänkar till Avanza 


Inspirerad av bloggaren Petrusko som i förra veckan skrev om Core holdings, (eller kärninnehav som det heter på svenska) innehaven som är den stadiga grunden i portföljen som inte kapsejsar eller sjunker till botten om havet stormar ordentligt, så har jag själv tagit mig en funderare över vilket innehav som är själva ryggraden och stommen i min egen portfölj. 

Visserligen investerar man väl alltid i något på börsen med tanken att det ska bli en bra investering, men som vi vet kan det ändå gå åt fanders, speciellt när man väljer egna enskilda aktier. Ett kärninnehav är alltså det där innehavet /innehaven i portföljen som man handen på hjärtat verkligen ser som den där investeringen som bara inte kan gå snett. Ja, jag vet, man får inte säga så på börsen, det finns inga vattentäta investeringar och det kan alltid gå snett, men om vi håller oss inom ramarna för vad som är mer eller mindre sannolikt eller så är det ändå stor skillnad på olika investeringar. 

Jag hade önskat att jag kunde säga att mitt största innehav Investor var mitt kärninnehav då jag egentligen ser investmentbolaget mer som en fond än en enskild aktie. Men även om det är liten sannolikhet att ett bolag av denna kaliber, som dessutom är säkrat av Wallenbergs stiftelser, skulle kunna gå i graven, så är det ju ändå bara ett ensklit bolag när allt kommer till kritan. Den enda investering som jag ser som absolut säker är en bred indexfond. Till exempel en bred global indexfond. En sådan kan inte gå till noll. Förutsatt att fondförvaltaren inte stänger fonden och du får dina pengar tillbaka vill säga. Men att den skulle krascha till noll i värde på grund av kollaps av samtliga innehav kommer inte att hända, såvida vi inte pratar om total apokalyps, och det känns inte värt att satsa några pengar på världens undergång.

Jag har två breda indexfonder i min portfölj, varav en är ett stort innehav, dessa tillsammans är mina kärninnehav, min stomme i portföljen. Det är fonden Handelsbanken USA Index Criteria B1 (reklamlänk) samt SEB Sverige Indexnära B Utdelning (reklamlänk). Jag har gjort valet att investera i en ren USA-fond istället för en global indexfond eftersom de globala indexfonderna ändå alltid innehåller någonstans mellan 60-70% USA. Denna i kombination med en bred indexfond som i stort sett täcker hela den svenska börsen känns som en tillräckligt stabil grund i portföljen för att ersätta en global indexfond. Dessutom ska sägas att jag inte ännu funnit någon global indexfond som uppfyller mina kriterier. Det vill säga en billig global indexfond som följer ett riktigt brett index, som ger utdelning i pengar och som historiskt inte har presterat sämre än sina vanligaste konkurrenter. Så klart ska den också handlas i svenska kronor för att undvika valutaväxlingsavgifter. Dyker dock rätt kandidat upp så kan det hända att den får sin plats i väskan. 

Handelsbanken USA Index Criteria är en bred och billig indexfond som innehåller över 400 olika amerikanska bolag och som historiskt har gett bra avkastning till en mycket rimlig avgift. SEB Sverige Indexnära med sina 330 svenska bolag täcker i stort sett hela den svenska börsen. Dessutom kommer båda dessa fonder i två olika andelsklasser varav en, (B som jag kör med) ger utdelning i cash på kontot precis som en utdelningsaktie. Här kan du läsa mitt inlägg som beskriver fonderna samt utdelningen mer grundläggande.

Det här är min Core holding, mitt kärninnehav. Ett innehav som kan utgöra hur stor del av portföljen som helst utan att jag behöver ligga sömnlös. Risken att samtliga innehav i dessa fonder skulle krascha känns obefintlig och sannolikheten att både USA och Sverige som land kommer att fortsätta att producera både bra bolag och pengar i framtiden får väl ändå ses som relativt hög. Det finns naturligtvis inga garantier för någonting, men det här är mitt bett på stabil stomme i portföljen. I skrivande stund väger fonderna cirka 23% av hela portföljen (380K), men jag har för avsikt att de tillsammans ska bli mitt största innehav och har inga problem med att se en vikt på över 50% - 60% eller mer. 

Förutom att de är stommen i portföljen så är dessa fonder även nu mina största utdelare. Förra året landade över 11.000 kronor på kontot i utdelningar från fonderna och nästa år räknar jag med att slå det rekordet rejält. En stabil stomme som ger stabila utdelningar, en klippa jag gärna fortsätter att investera i med jämna mellanrum. 

God avkastning på er, vi ses bland miljonerna. 
/K 

Månadens inköp till frihetsmaskinen.

 



Ny månad, samma fokus!

Jag är nu inne på min 137:e månad i rad av oavbrutet månadssparande på börsen och vad som från början mest var en chansning har med tiden visat sig vara en framgångsrik strategi. Varje månad när lönen kommer in från mitt måste-jobb börjar jag med att skicka en del av pengarna till mina konton på Avanza & Nordnet för att investera i aktier och fonder. Jag köper som en robot varje månad oavsett om börsen är hög eller låg, oberoende av vem som är president i USA eller vilken ekonomisk kris som härjar för stunden. Jag köper, behåller och återinvesterar det som kommer in, den processen har nu repeterats i snart tolv år och har gett ett mycket bra resultat.

Den här månaden valde jag att bygga vidare på mitt största innehav, Investor. Wallenbergarnas investmentbolag utgör nu i runda slängar 27% av portföljen med ett värde på 465 000 kronor. Andelen av portföljen är hög men jag ser på Investor ungefär som en Sverigefond och fortsätter gärna att öka kontinuerligt. 




Under mina första år på börsen fick jag lära mig den hårda vägen att en aktie kan vara dyr för 50 kronor och billig för 500, beroende på vad man investerar i. Investor handlades då i spannet 170-180 kronor med en direktavkastning ungefär som idag på 2-3%, det tyckte jag var för dyrt, så jag köpte Ratos istället för femtiolappen med en direktavkastning på 6-7%. Det blev en dyr historia som avslutades så sent som 2018. Jag hann peta in cirka 45K i Ratos innan jag vaknade och förstod att det fanns bättre alternativ, hade jag lagt dom pengarna i Investor istället hade det blivit en ofantligt mycket bättre investering. Hur mycket bättre har jag inte ens tänkt räkna på, man häller ju helst inte salt i sina egna sår. 

Sedan 2018 lär jag av mina egna misstag och har hunnit köpa på mig strax över 1500 aktier i Investor. Under dessa år som jag köpt aktier i bolaget har jag frekvent läst i sociala medier och ekonomipressen (information som jag lägger exakt noll procent vikt vid när jag ska investera) att man ska ta de försiktigt med att köpa Investor, bolaget är inte det samma som det var för tjugo år sedan, rabatten är lägre än vanligt, och så vidare. Så lät det när jag började köpa, så lät det också strax innan spliten 2021 och så låter det även idag. I mars i år gick en känd sparekonom ut och höjde ett varningens finger för att handla bland annat Investor på grund av den låga rabatten, sedan dess har aktien stigit med 19%. 




De senaste 20 åren har Investor levererat en totalavkastning på 2691,5%, vilket ger en genomsnittlig årlig totalavkastning (CAGR) på dryga 18%. Dom som under denna period har valt att köpa aktien, behålla och återinvestera utdelningarna har fått bättre avkastning på sin investering än de som fallit för medias skrämselnyheter och antingen "skalat av", "tagit hem en vinst" eller försökt tajma sina köp. 

I dessa dagar när Koll på kontot betalar 304 kronor per aktie är snacket det samma. Investors rabatt är idag bara 5% och på twitter kan man ofta läsa att det är bäst att avvakta med köp i Investor till rabatten är högre. Om några år när Investor handlas till 500 eller 600 kronor så kommer det förmodligen att låta likadant, så medan finansmedia fortsätter att varna och dess följare skalar av sina innehav så köper jag på mig dom aktier som lämnas på vägen. 

God avkastning på er, vi ses bland miljonerna.
/K 

Olika typer av FIRE

 



Ekonomisk frihet är ett tema som triggar många, både positivt och mindre positivt. Begreppet FIRE (Financial Independence, Retire Early) är sedan länge en stor rörelse i småspararkretsar världen över och det finns gott om inspiration att hämta både från sociala nätverk eller bokhyllan för den som vill sluta arbeta tidigare än beräknat. Men vad är FIRE i praktiken? Måste man sluta jobba eller kan man vara ekonomiskt fri på deltid? Här kommer några olika varianter på ekonomisk frihet, det är bara att välja den som passar dig bäst.

FIRE betyder "Financial Independence, Retire Early" och betyder kort och gott att du under en tid i livet drar ned på dina levnadskostnader för att kunna spara och investera så stor del som möjligt av din inkomst på börsen. När avkastningen från ditt sparkapital täcker dina levnadskostnader är du fri och kan sluta arbeta, om du vill. Vanligt är att använda sig av 4%-regeln för att räkna ut hur mycket man behöver för att vara ekonomiskt fri, vilket varierar otroligt mycket beroende på livsstil och utgifter. Här finns inga rätt eller fel, en del behöver kanske flera hundra tusen i månaden för att leva bekvämt, andra klarar sig med 15.000 kronor. 

Det här är ett hett ämne i olika forum då summan man anser sig behöva för att sluta arbeta varierar kraftigt beroende på vem man frågar. Benämningen "knäckebrödsmiljonär" är ett exempel på en term som vuxit fram ur FIRE-debatten där man ofta hånar dom som tror sig kunna gå i pension med "för lite" pengar och således kommer (enligt dom som hånar) att bli tvungna att leva på knäckebröd och havregrynsgröt hela dagarna för att få det att gå runt. Jag tänker inte elda på debatten ytterligare utan lämnar det till läsaren om han/hon vill grotta ned sig i diskussioner på Twitter om vad som är rätt eller fel. Bottom line för mig är, att om man har skrapat ihop ett kapital på börsen som täcker ens utgifter så att man kan leva utan att behöva gå till måste-jobbet, och framför allt är lycklig med sitt livsval, då kan man anse sig vara ekonomiskt fri och summan man behöver för att uppnå detta är totalt irrelevant för någon annan än en själv. Kör på det som fungerar för dig och strunta i om andra behöver mer eller mindre pengar för att sluta arbeta, vad FIRE egentligen handlar om i grunden är ju just att göra vad man vill med sin tid.




Barista FIRE:
Den här varianten av ekonomisk frihet har fått sitt namn av att man kombinerar uttag av kapital och deltidsjobb för att täcka sina kostnader, något som kan uppnås betydligt snabbare än total ekonomisk frihet där man inte behöver arbeta alls. För att beräkna hur mycket man behöver för att köra en barista behöver man räkna ut ungefär hur mycket man tror att man kommer att tjäna framgent med sitt / sina ströjobb och dra av den summan från sitt FIRE-kapital. 

Exempel på Barista FIRE:
Johan behöver 180.000 kronor totalt efter skatt per år för att gå runt ekonomiskt. Han har räknat ut att han kommer att tjäna ungefär 90.000 kr per år från måste-arbete, vilket gör att han behöver kunna ta ut 90.000 kr per år efter skatt från sitt investerade kapital. Johans siffra för att kunna göra en Barista FIRE är alltså 2,2 miljoner enligt 4%-regeln. (90.000 kr x 25 = 2 250 000 kronor) 

Tanken med Barista FIRE är inte att gå i pension tidigare som man ofta har som mål med vanlig FIRE, utan att istället vara lite pensionär under hela livet. Man väljer att jobba mindre för att ha mer tid till att göra det man vill och kör på så under hela arbetslivet tills man går i vanlig pension. Det här kan kanske kallas mer en livsnjutarstrategi än ekonomisk frihet, men grundidén med FIRE är ju just att njuta mer av livet, så för den som är beredd att tjäna mindre och leva mer kan Barista vara ett alternativ. 



Coast FIRE:
Den här modellen av FIRE går ut på att man sparar ihop en summa pengar på börsen som sedan får växa av sig själv med hjälp av ränta på ränta, så att du den dagen du går i vanlig pension kan leva bekvämare än vad du skulle göra med bara statlig eller tjänstepension. Man sparar alltså ihop till en egen pensionsförsäkring men har inte för avsikt att gå i pension tidigare. När man väl har gnetat ihop den summa man behöver kan man sluta månadsspara eftersom ränta på ränta-effekten kommer att göra jobbet åt dig under dom år du har kvar till pension, men du måste så klart fortsätta arbeta för att betala dina omkostnader. Med andra ord är Coast FIRE ett sätt att försäkra sig om en bättre pension när det väl är dags, men som gör att man kan arbeta mindre på vägen till pension när man väl uppnått den summa man behöver, då man inte längre måste tjäna extra pengar för att månadsspara. 

Exempel:
Fredrik är 37 år gammal och räknar med att gå i pension som vanligt vid 67 års ålder, han har alltså 30 år kvar att arbeta. Han räknar med att behöva 2 miljoner utöver sin vanliga pension för att kunna leva som han vill efter 67 år. Han har investerat på börsen i några år och har ett sparkapital på 100.000 kronor i breda och billiga indexfonder och räknar med att få en årlig genomsnittlig totalavkastning (CAGR) på 9%. Fredrik kommer snart att kunna sluta månadsspara och ändå uppnå sina 2 miljoner tack vare ränta på ränta-effekten, eftersom han har lång tid kvar till sin tänkta pension. När Fredrik når 155.000 kronor i sparkapital på börsen kan han om han vill sluta spara och använda dom pengar han brukade månadsspara till något annat istället, då 155 000 kr till 9% CAGR i 30 år blir två miljoner, utan att tillsätta några nya pengar. 




Flamingo FIRE:
Här gör man som en Flamingo, man står på ett FIRE-ben. Strategin är att spara ihop 50% av den summa du skulle behöva för att sluta jobba helt och sedan sluta månadsspara, medan ditt sparkapital växer till din FIRE-summa med hjälp av ränta på ränta under ungefär en 10-års period. När du nått hela ditt frihetskapital kan du välja att sluta jobba, eller göra något annat, eller en blandning av båda. Efter att du sparat ihop hälften av ditt frihetskapital öppnas en värld av olika möjligheter eftersom du inte längre behöver månadsspara om du inte vill, och ändå kommer att nå ekonomisk frihet inom en rimlig tidsperiod. Du kan fortsätta jobba heltid på ditt vanliga jobb, eller kanske jobba deltid eller halvtid. Kanske vill du driva eget eller har någon projektanställning. Vad man vill hitta på är upp till var och en men gemensam nämnare för alla är att man kan leva ett friare liv och fasa ut måste-jobbet i lugn och ro medan tiden och kapitalet gör jobbet åt dig. 

Här kan jag ta mig själv som exempel:
Idag har jag totalt 1,7 miljoner investerat på börsen och månadssparar i snitt 5000 kronor per månad. Hittills sedan starten 2013 ligger jag på en CAGR på 13,7% men för detta exempel tänker jag räkna med 9% för att ligga på den mer säkra sidan. Mitt frihetskapital, alltså den summa jag skulle behöva ha investerat på börsen för att känna mig bekväm med att sluta på mitt måste-jobb, är 6 miljoner. (20.000 kr i mån x 25 = 6 miljoner). Hälften är således 3 miljoner, vilket investerat på börsen till en 9% CAGR blir 6 miljoner på åtta år. Den dag jag når mina 3 miljoner i kapital på börsen skulle jag alltså kunna sluta månadsspara och nå mitt frihetskapital på ≈ 8 år utan att sätta in några nya pengar. 

Jag slänger in en extra brasklapp på det. Efter att jag nått 50% av mitt frihetskapital är skillnaden i tid mellan att fortsätta månadsspara 5000 kr i månaden eller inte månadsspara alls, endast ett år för att nå målet på 6 miljoner. 

Scenario 1: Jag har 3 miljoner investerat till 9% CAGR och månadssparar mina 5000 kronor som vanligt. Att nå ett kapital på 6 miljoner skulle ta ungefär 7 år. 

Scenario 2: Jag har 3 miljoner investerat till 9% CAGR men väljer att INTE månadsspara någonting. Att nå ett kapital på 6 miljoner skulle ta ungefär 8 år. 

Här får jag alltså cirka 5000 kr mer i månaden att röra mig med om jag vill då jag inte längre behöver månadsspara för att nå friheten inom en rimlig tidsgräns. Det är pengar som jag kan använda till annat roligt. Att resa till exempel, eller gå ned ännu mer i tid på jobbet. Vad jag än väljer att göra så handlar det åter igen om grundpelaren i FIRE-rörelsen, att ha mer valfrihet att göra med sin tid vad man vill. Ledig tid är för mig den mest underskattade lyxartikeln som utklassar det mesta som materiella ting kan ge. 

Jag har turen att ha ett jobb jag trivs väldigt bra med och har inga planer på att sluta. Dessutom har jag möjligheten att jobba precis hur mycket, eller hur lite jag vill då jag genom mitt kollektivavtal kan välja att arbeta deltid (som jag gör nu) utan någon speciell anledning. Det gör att jag enkelt kan fasa ut måste-jobbet i lugn takt, och då jag faktiskt gillar det jag håller på med, så misstänker jag att jag kommer att jobba lite deltid även efter att jag uppnått mitt frihetskapital i sin helhet. 

Slutord om FIRE:
Ekonomisk frihet är ingen skriven lag eller något som är ristat i sten. Det finns lika många strategier som det finns personer och alla är lika giltiga så länge man är lycklig med det man gör. När man skriver om FIRE så får man ofta meddelanden från vän av ordning som påpekar att planen inte kommer att hålla, att man måste räkna med inflation och skatt samt att ens pengar om 20 år inte kommer att kunna köpa ens ett tuggummi. Naturligtvis måste man ta med alla dessa variabler i sin kalkyl, men samtidigt är varken livet, börsen eller för den delen skatter och inflation några orubbliga fasta siffror man kan använda för att göra exakta kalkyler. 

En normal person kommer med all sannolikhet att prova sig fram med sin ekonomiska frihet innan man släpper taget helt om sitt vanliga jobb. Funkar det inte som man hade tänkt eller om planen kanske inte håller hela vägen, ja då får man väl bara jobba lite mer då, ingen större skada skedd. Har man lyckats skrapa ihop ett frihetskapital som nästan håller hela vägen så är man hur som helst i ett betydligt bättre ekonomiskt läge än om man inte hade sparat något alls. Om man otrivs med sitt jobb så mycket att man bara måste sluta jobba till varje pris så tror jag att det är en bättre plan att först byta karriär än att försöka pina sig fram till en exit med FIRE. Att drömma om att sluta jobba eller bara eliminera stressen av att behöva jobba är en fantastisk plan, men som med allt annat gäller det att njuta av resan dit och inte bara slutmålet. 

God avkastning på er, vi ses bland miljonerna. 
/K