Det finns ett uttryck som säger: "bees don't bother explaining to flies that honey is better than s**t" som kort och gott betyder att det inte är lönt att lägga sin tid och energi på att försöka övertyga andra om det du tycker är bra, sanning eller vad som fungerar bäst. Men samtidigt så vill man ju gärna dela med sig av något som man verkligen tror kan hjälpa andra. Så började hela resan på börsen för mig, en person gav mig en bok som handlade om ekonomisk frihet och planterade ett frö i mitt huvud som nu håller på att växa till ett stadigt träd. Så här kommer mitt frö i förhoppningen om att det kan hjälpa någon annan. Jag började investera långsiktigt i aktier på börsen år 2013 efter att ha läst boken om Lennart "Aktiestinsen" Israelsson, innan dess hade jag kastat mycket pengar i sjön på daytrading i två års tid så köp & behåll-strategin blev en mycket positiv vändning för mig. Jag köpte Sandvik, Skanska, Industrivärden, SKF, Investor, Handelsbanken, SEB. Stora stabila och osexiga svenska bolag som tuggar på i de flesta väder. Några av dom finns fortfarande kvar i portföljen, andra har fått lämna. De första åren gick bra på börsen, min portfölj som startade med 10.000 kr och nådde sin första miljon 2021 har legat snäppet bättre än Stockholmsbörsens index med en CAGR på cirka 12,5% för hela perioden, ett helt okej resultat för en före detta ekonomisk katastrof som jag.
Med det sagt, så kunde det ha gått bättre. Om jag från starten hade lagt alla mina pengar bara i Investmentbolagen och några breda och billiga indexfonder så hade avkastningen varit ännu högre. Indexfonderna blev ett nytt kapitel för mig 2021 efter att jag fått tipset av en vän att läsa boken The simple path to wealth av J.L Collins. För den som inte vill läsa boken kan jag varmt rekommendera denna knivskarpa video med Collins där han på 57 minuter förklarar indexfonder. Detta ledde slutligen till att jag i början på 2024 gjorde en storstädning i portföljen.
Nu till saken, indexfonder!
Ett index är ett sätt att mäta värdeutvecklingen för ett sammansatt antal aktier över en specifik tidsperiod. Ett utav det mest använda aktieindexet i Sverige är OMX30, eller i folkmun storbolagsindex, som mäter hur aktiekurserna förändrats, som grupp, för de trettio mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. Indexet för hela Stockholmsbörsen heter SIXRX.
En fond handlas i andelar istället för aktier, man köper alltså små bitar av alla aktier som ingår i ett index, som att köpa en hel påse med aktier kan man säga. När man handlar enskilda aktier måste man köpa minst en hel aktie, men i en fond kan man alltså köpa fraktioner av aktier. Minsta belopp man kan handla för i en fond brukar som standard vara 100 kronor. Andelarnas köpkurs, priset på varje andel, heter NAV-kurs och står för Net asset value. Låt oss säga att en fond har en NAV-kurs på 100 kronor och man investerar en hundring, då får man små fraktioner av alla de aktier som ingår i det index fonden följer och i samma proportion som varje aktie utgör i indexet, till ett värde av 100 kronor. Man kan säga att man köper en liten del av hela börsen, beroende på vilket index fonden följer.
Det finns aktivt och passivt förvaltade fonder. En aktivt förvaltad fond betyder att en fondförvaltare aktivt försöker välja ut dom aktier som kommer att gå bra och på så sätt försöka ge en bättre avkastning än index. Detta så klart i utbyte mot en högre avgift för utfört arbete. I detta fall kommer fonden att ge en avkastning som är bättre eller sämre än indexet beroende på om fondförvaltaren har valt bra eller dåliga aktier.
En passivt förvaltad fond betyder att fondförvaltaren viktar om portföljen, alltså säljer eller köper aktier till fonden beroende på vilka aktier som ingår i ett index, inte beroende på hur fondförvaltaren tror att enskilda bolag kommer att prestera i framtiden. Fonden kommer alltså att ge samma avkastning som alla de aktierna som ingår i ett index tillsammans, oavsett vad fondförvaltaren tror eller siar om framtiden.
Varför ska man då (enligt mig) välja en passivt förvaltad indexfond över en aktivt förvaltad fond? En aktivt förvaltad fond borde ju gå bättre när det sitter en smart person och väljer ut aktierna och dessutom får mycket bra betalt för jobbet. En sådan fond borde ju gå bättre än en som bara puttrar på i samma takt som till exempel hela Stockholmsbörsen i sin helhet.
Well, av två huvudsakliga anledningar:
1: Avkastningen. Även om fondbolagen vill försöka få småspararen att tro att en utbildad fondförvaltare kommer att kunna gnugga sin spåkula och se in i framtiden och välja ut de aktier som kommer att gå bra, så är det så klart inte möjligt. Ingen i hela världen, inte ens en proffsig analytiker vet hur börsen eller enskilda aktier kommer att prestera i framtiden. På kort sikt (3-5 år) så är det många aktiva fonder som slår index, men tittar man på hur den statistiken ser ut för intressanta tidsperioder, alltså på 10, 15, 20, 25 års sikt eller ännu längre så är det cirka 1% av de aktivt förvaltade fonderna som presterar bättre än index. Och hur ska man som småsparare då lyckas hitta just dom som går bra? Som att leta efter en nål i en höstack med dina sparpengar som insats.
2: Avgiften. Aktivt förvaltade fonder är alltid dyrare än passivt förvaltade fonder. Oftast inte heller bara lite dyrare, ofta är den många gånger dyrare. Medan en passiv indexfond kan kosta allt från gratis till spannet 0,2% - 0,4% i värsta fall, kan en aktivt förvaltad fond kosta långt över 1% och i många fall 1,5% eller ännu dyrare. Den avgiften äter upp en enorm del av avkastningen om man slår ut det på många år. Om statistiken dessutom visar att de aktivt förvaltade fonderna får stryk av passiva indexfonder i de flesta fall och dessutom är mycket dyrare så är valet ganska enkelt för mig. Man köper hela höstacken istället för att leta efter dyra nålar.
Stockholmsbörsen är en av världens bäst presterande börsmarknader som under perioden 1870 till 2023 har gett en genomsnittlig årlig avkastning (CAGR) på 9%. Genomsnittlig årlig avkastning betyder inte att du varje enskilt år får 9% avkastning, vissa år kan börsen gå upp som en raket och andra sjunka som en sten, men i genomsnitt utdraget över en längre tidsperiod så är det vad man kan vänta sig av en indexfond som speglar den svenska börsen. USA-börsen är ännu en stabil pengamaskin. De senaste hundra åren har indexet S&P 500 som speglar de 500 största amerikanska börsnoterade bolagen gett en genomsnittlig årlig avkastning (CAGR) på 10,54%.
Okej, men Warren Buffett har haft en CAGR på cirka 22% sedan 1965 enligt Yahoo finance. Det är mer än dubbelt så mycket, alltså är svenskt index inte speciellt imponerande. Ja, Warren nöjer sig inte med index, han sopar golvet med det. Men av alla jordens 8,1 miljarder människor så är han den ende som lyckas med det och därför är han också världens bästa och mest kända investerare genom tiderna. Vill man sikta på det så är det så klart helt okej, men min egen statement är att de flesta svenska småsparare skulle få bättre avkastning om de pytsade in alla sina pengar i en bred och billig indexfond över en lång tidsperiod.
Om man tittar på vilka bolag som var störst i det globala indexet för 20 år sedan så är det inte speciellt likt dagens lista. Microsoft har lyckats hänga med hela vägen men vem skulle idag komma på iden att lägga sina pengar på till exempel Nokia eller Yahoo? Idag dominerar Apple, Nvidia, Tesla med flera, men kommer dom fortfarande att vara i topp år 2044? Apple kanske har blivit omkörd av någon kinesisk konkurrent, Elon Musk kanske har flyttat till Mars, Nvidia... det låter bekant, som Fermenta på 80-talet. Även om det verkar omöjligt att dagens toppbolag skulle gå under eller bli en bortglömd föredetting så kan det faktiskt hända. Världen förändras i en galen hastighet, så gör även det politiska landskapet och andra faktorer som kan påverka enskilda bolags utveckling. Har du vad som krävs för att hålla koll på dom alla och veta vilka som kommer att stå i toppen om 20-30 år?
 |
Källa Bloomberg
|
Fonder som ger utdelning i pengar.
Som utdelningsinvesterare har länge indexfonder inte varit något intressant alternativ för mig då mitt mål är att i framtiden leva på utdelning. Men nu finns det många alternativ på marknaden i form av börshandlade fonder (ETF) och indexfonder som ger utdelning i pengar på kontot, precis som en utdelningsaktie. För mig är detta den perfekta kombinationen för portföljen då jag får en avkastning som följer index samtidigt som jag får min utdelning i cash. Här kan du läsa mina tidigare inlägg om indexfonder som ger utdelning.
Alla fonder får utdelning från de underliggande innehaven, men det vanliga är att fonden automatiskt återinvesterar denna utdelning i fonden vilket man som köpare av fonden får tillbaka i form av ökad fondförmögenhet. Sedan finns det som sagt fonder som ger utdelning i pengar, i denna typ av fonder bestämmer man oftast en fast direktavkastning som ska delas ut en eller flera gånger per år och justerar sedan beloppet att dela ut i förhållande till NAV-kursen så att spararen får en utlovad direktavkastning. Pengarna kan man så klart återinvestera eller använda till konsumtion.
De fonder som ger utdelning i pengar brukar oftast finnas i två olika andelsklasser. Det betyder att det finns två olika varianter av samma fond, en som automatiskt återinvesterar all utdelning i fonden och en som ger utdelning i pengar. Dessa andelsklasser brukar vanligen nämnas som A & B, där B är den andelsklass som ger utdelning i pengar.
Om man vill så kan man välja att investera i en vanlig indexfond och den dagen man ska använda pengarna så säljer man av andelar och på så sätt skapar man sig själv en utdelning när man vill under året. Jag personligen gillar inte att sälja något av mina innehav och väljer därför indexfonder som ger utdelning i pengar. Som tur är finns det olika alternativ för olika behov, viktigt att belysa är att totalavkastningen är den samma för två andelsklasser av samma fond även om grafen för den utdelande klassen kommer att visa lägre avkastning. Detta på grund av att grafen är justerad för den avkastning som delats ut till ägarna.
Jag brukar säga att med en indexfond äger man bara vinnare. Det är så klart en sanning med modifikationer. I ett index så ingår även bolag som inte presterar speciellt bra, som till exempel Telia, index är ett medelvärde och där ingår även en del sämre spelare. Men det jag menar är att genom att köpa en eller flera indexfonder så skyddar man sina pengar från total undergång om något eller flera bolag skulle gå i konkurs eller på något annat sätt bli värdelösa. Dessutom så vet man också att man alltid kommer att ha med vinnarna. Investerar man i en indexfond som innehåller samma aktier som S&P500 så går man inte miste om någon börsraket heller. En indexfond är självrensande, om ett bolag går åt skogen så kommer det att bytas ut mot ett annat som presterar bättre utan att du som ägare behöver analyser eller göra något. Du kan fortsätta att pytsa in pengar varje månad, år efter år, och alltid ha de vinnande bolagen i portföljen medan du sover gott om natten.
Det var min take på indexfonder. Det är rätt för min portfölj, det behöver inte vara rätt för dig. Det är roligt med enskilda aktier, det ger utan tvekan mer spänning än en indexfond. Men jag är av åsikten att spänning inte hör hemma på börsen, för det ger oftast inte bra avkastning. Vill man ha adrenalin så är livet fullt av aktiviteter som ger ett bra pump, på börsen är min erfarenhet att det är det långtråkiga, osexiga och enträgna nötandet under långa tidsperioder som ger bra resultat.
Jag har hittat min grej, investmentbolag i kombo med indexfonder som ger utdelning utformar min portfölj inför nästa decennium. Det ger mig en rimlig avkastning till låg risk samtidigt som det klirrar i kassan. Under tiden gör jag annat. Tränar, surfar, hänger på stranden eller sover gott.
God avkastning på er, vi ses bland miljonerna.
/K
