Tog en morgonkaffe och skummade igenom "nyheterna" i morse och stötte bland annat på denna artikel från SvD.
Våra danska grannar ligger visst etta i världen på att vara skuldsatta i förhållande till sin inkomst... jag undrar hur det ser ut i Sverige då?
Min bästa vän hemma i Sverige har just byggt sej ett hus, en tomt med en byggsats-villa, svensk småstads-lyxmodell. Stor tomt, fett garage, bättre begagnad BMW och ett och ett halvt barn på det.
Båda jobbar som sjuksköterskor, kommunalanställda.
Festen kostar dryga 3 miljoner och anses vara helt ok pris eller enligt vissa rent billigt.
Är det jag som är nojig eller är det något som inte stämmer?
Jag måste säga att jag är avundsjuk. När jag kommer in i detta vackra hem blir man helt till sig av lycka, det är så perfekt det bara kan bli.
Mitt liv är så långt bort från det sättet att leva man bara kan komma.
Mina resor, språk, möten med andra kulturer och människor gör att jag känner mig rik på annat sätt.
Men visst, visst blir jag avundsjuk på min vän, det är längtan till något jag själv inte har.
Sverige har amorteringsfria lån, lägsta räntan någonsin, kom och köp!!!
Vad händer den dagen räntan stiger? För det kommer den ju att göra onekligen.
Jag gissar att om räntan skulle stiga med bara några procent skulle många få det tight i kassan.
I Spanien just innan krisen lånade bankerna ut 120% av taxerat värde på hus, "priserna stiger ju bara i alla fall" -sade man.
I USA var det väl ingen som anade något heller, eller?
Personligen skulle jag inte kunna leva så. Att vara bunden och skuldsatt på detta vis ger mig riktiga rysningar. Friheten att kunna välja själv, det är värt mycket för mig.
Jag vet inte om det är så att Sverige har ett starkt immunförsvar mot bostadskriser eller om det en dag kommer att smälla, hur det än blir med det så känns det skönt att vara lite avundsjuk på min vän och jobba mot skuldfrihet i stället.
Drömmen är att kunna vara skuldfri hela livet, vet inte om det ens är möjligt om man vill leva i dagens samhälle, men det är målet jag strävar efter i alla fall.
Jag sparar 30% av min lön varje månad och betalar aldrig på kredit, när mitt studielån är betalt är jag fri. Det känns lugnast så.
Hej!
Så länge det finns en efterfrågan så kommer inte priserna att sjunka drastiskt. Däremot möjligtvis att priserna korrigeras men troligen inte alltför mycket i de större regioner.
SvaraRaderaI stora delar av landet så är priserna fortfarande humana och ibland till och med riktigt låga.
Mvh
Hej!
RaderaDu har säkert rätt i det. Det är bara jag som inte kan hantera detta med att vara skyldig en massa pengar, tycker det känns lugnare att ha mindre ägodelar och vara skuldfri i stället.