Bilfri

Jag har gjort mig av med min bil. Det är ännu för tidigt att säga om detta är ytterligare ett definitivt steg i riktningen mot mitt friare liv eller om det bara handlar om en tillfällig galenskap. Hur som helst är jag nu bilfri för första gången i mitt vuxna liv, tiden får utgöra hur länge det varar. 

Min bil var 22 år gammal, en gammal härk med andra ord. Har man en tuff bil, typ Ford Mustang, är tjugotvå år ingen ålder på en häst. Det är snarare tvärtom, desto äldre ju tuffare blir den. Har man en helt vanlig ful bil som jag så är tjugotvå år ganska mycket. Den fungerade visserligen väldigt bra men var vid det här laget omodern och dyr, det har hänt en hel del på bilmarknaden sedan 1997. 

Sedan länge har jag vandrat i träsket där jag varje gång som bilen behövde repareras sade till mig själv; -"detta är sista gången jag lagar bilen, nästa gång skrotar jag och köper en ny"! Att laga var alltid billigare på kort sikt än att köpa en ny, vilket höll mig fast vid min nu pensionerade bil alldeles för länge. 

Det slutliga beslutet att begrava bilen kom dock inte på grund av att jag åter igen varit tvungen att skicka bilen på verkstan, utan för att jag efter en längre tid märkt att jag inte längre behöver den. Mitt liv har förändrats mycket på sistone och jag lever just nu ett liv som inte kräver någon bil. 

Strax innan sommaren flyttade jag till en ny stad på grund av en förflyttning och promotion inom jobbet, här upptäckte jag snart att bilen blev väldigt mycket stående då jag nu bor så nära jobbet att jag till och med kan gå dit på morgonen. Lokaltrafiken i staden fungerar ypperligt både tids och app-mässigt och långa bilköer i kombination med svindyr parkering i centrum gör att det bara är tids & pengadödande att ta bilen. 

Till träningen kör jag aldrig bil. Att träna är för mig att röra på kroppen och en del av det sunda livet där man vill andas in frisk luft och bygga på hälsan, inte åka omkring och ösa ut en massa avgaser. Då tycker jag att det är absurt att ta bilen till gymmet eller var man nu ska träna när man i stället kan se transporten till och från träningen som en del av den samma. 

Vanligtvis cyklar jag till och från träningen då jag älskar att cykla och det är en bra uppvärmning som dessutom är gratis. Har jag gott om tid händer det att jag går. Skulle jag av någon anledning inte välja att cykla så använder jag lokaltrafik då jag hoppas att den fortfarande är mer miljövänlig än individuell bilkörning. För att resumera så finns det några huvudaspekter i mitt beslut att döda bilen. 

1: Miljö. Miljön är väldigt viktig för mig och jag tycker det är viktigt att bidra med det lilla jag kan. Att åka lokaltrafik, cykla eller gå i stället för att köra bil känns som ett steg i rätt riktning. Dessutom är det gratis motion för kroppen. 

2: Ekonomi. Det är helt klart dyrt som fasen att ha en bil. Ett stort svart hål som aldrig blir mättat. Förutom själva köpet av bilen så ska man betala försäkring, tanka, besiktiga, laga, byta däck, tvätta, skatta och så vidare. Bara försäkringspengarna på bilen som jag nu slipper betala täcker ett helt år med obegränsat åkande i lokaltrafiken för mig. Att inte ha en bil sparar mig många kronor per år som gör ett mycket bättre jobb på börsen i form av aktier i stället för att ryka ut genom ett avgasrör. 

3: Minimalism. Jag älskar faktumet att jag kan lära mig att leva med mindre prylar (man kan spara mycket pengar på att göra sig av med saker). En bil brukar förmodligen inte anses som en pryl eller grej, men det är väl just vad den är egentligen, även om det är en större sådan. Nu vet inte jag om det kommer att vara möjligt att förbli bilfri någon längre tid, detta beror ju väldigt mycket på hur och var du bor, men just nu i mitt liv är bilen inte nödvändig och då känns det toppen att vara utan. 

4: Sharing: Det pratas mycket om att det individuella ägandet av saker i allmänhet är på väg att fasas ut, det vill säga att vi blir mer och mer miljömedvetna och det är inte bara helt okej utan även på mode att dela i stället för att äga. Återvinning och miljömedvetenhet är på mode, och det är coolt! 

För att hålla oss till bilbranschen så är det många som förespråkar att det individuella ägandet av bil kommer att minska drastiskt och enligt de mest optimistiska, helt försvinna då framtidens människor kommer att använda mer och mer lokaltrafik och delade tjänster i stället för att alla ska ha ett eget svart hål stående på uppfarten.
Här i staden där jag bor finns det för tillfället två stora bolag som har en hel flotta med små elektriska bilar (typ Nissas Leaf och liknande) som invånarna kan använda enkelt genom en app i mobilen. 

Appen talar om var närmaste bil står parkerad, man låser upp och startar bilen med appen och milkostnaden dras automatiskt från ditt konto. Inga krångligheter, man får köra och parkera även i stadens bilfria kärna där vanliga fossila bilar inte får köra och dessutom behöver man inte strula med köp, försäkring, besiktning och annat som hör bilägandet till. Smart och miljövänligt helt enkelt. Uber är ett annat exempel på liknande lösningar som gör att folk kanske inte har samma behov av en bil i stan som förut. Jag gillar att dela, det är klimatsmart och framtidsrätt. 

Baksidan med att inte ha en bil är att man inte kan svänga iväg ut på landet hur man vill, sticka iväg och åka skidor eller kanske bara dra och storhandla. Allt hänger så klart på hur man lever, var man bor, med vem och vad man har för livsstil. Åter igen finns det inga rätt eller fel här, alla gör som dom vill eller anser att dom måste och det är helt ok med mig. 

Jag gillar att bidra med det jag kan. Om jag under en period i livet kan leva utan bil så är det i alla fall en person mindre som släpper ut avgaser och dessutom bidrar detta till att jag snabbare kan nå mina ekonomiska mål, så varför inte? 

Någon fler där ute som inte har en bil i sitt liv? 

God kväll alla börshajar!