Hur jag började spara

Jag tycker mig minnas att min farfar försökte få mig att läsa tidningen lyckoslanten när jag var liten. Det blev aldrig någon succé tyvärr, jag hade bara plats för äventyr med Tintin, Stålmannen, Lucky luke och det gänget. Sparsam var en term som inte ingick i ordförrådet. Nu på senare tid så förstår jag vad farfar menade, om jag bara hade lyssnat på honom för 30 år sedan…

Nåja, det är aldrig för sent att börja på nytt!

Det har jag bevisat för mig själv genom att på bara tre år gå från total ekonomisk omedvetenhet till en sanerad privatekonomi och några hundratusen i sparkapital, det tycker jag är fantastiskt!



Många som jag talar med om det där med att spara pengar har den allmänna uppfattningen att; -”det blir ju ändå aldrig nått”.
Nej, om du inte sparar så blir det aldrig något av det, men om du börjar att spara nu, inte imorgon eller nästa månad, utan nu, så blir det till slut en hel del.


Hur gjorde jag då?
Det viktigaste av allt tycker jag är att organisera sej i sparandet, precis som med allt annat här i livet. Att spara pengar kräver en viss planering, enkel sådan, men man måste planera.
För mig började det med att ha koll på kontot!


Jag började med att skriva ner mina utgifter varje månad, vart tog alla pengar vägen egentligen?
Hur mycket betalade jag i hyra? Mobiltelefon? Mat? Kläder? Uteliv?
När jag hade redogjort för mig själv vilka utgifter jag hade varje månad, började jag gräva lite djupare för att se om alla dessa utgifter verkligen var nödvändiga…
Det var dom naturligtvis inte.

Jag började undersöka mobilräkningen, var det verkligen nödvändigt att bränna så mycket i månaden på att prata i telefon? När jag tittade lite närmare på det så hade jag ett otroligt dyrt abonnemang, det löstes snabbt genom att gå över till en annan operatör som bara över en natt sänkte min teleräkning med 50%, dessutom fick jag en ny telefon på köpet!

VISA kort, en annan bov i plånboken. Jag hade två olika kort, ett VISA och ett MASTERCARD, båda med fast underhållsavgift. Utöver det så handlade jag friskt med dessa kort till en skyhög ränta bara för att det var så "enkelt".
Jag slutade med kredit! Jag bytte bank och gick över till en internetbank som erbjuder mig två kontantkort, VISA debit och kreditkort, helt gratis, helt avgiftsfri service och hygglig ränta. Dessutom sparar jag in alla utgifter som den andra banken tog ut med jämna mellanrum för både dittan och dattan.
Från och med den dagen handlar jag aldrig på kredit, jag har ett kreditkort som säkerhet om det skulle knipa, men annars är mitt måtto att spara och sen köpa, inte tvärtom.

Hur var det med att shoppa då? Driva runt på ett köpcenter och köpa både kläder och prylar utan att ens tänka mig för, det blir mycket pengar i långa loppet.
Nu för tiden när jag får suget att köpa något så tänker jag efter en extra gång om jag verkligen behöver det, och de flesta gånger så är svaret nej.
Jag köper naturligtvis allt jag behöver, och snålar inte med att leva bara för att spara pengar, men just att jag tänker efter innan jag drar kortet i affären gör att jag många gånger väljer att inte köpa en massa skräp.

Äta ute till exempel, det är nice! Men man behöver inte äta på restaurang 5 gånger i veckan. Om man organiserar mathandeln hemma och dessutom gillar att laga mat, som jag gör, så sparar man in enorma pengar. Visst ska man unna sej uteliv och ha trevligt, jag älskar att sitta och njuta av en god middag och trevligt sällskap på någon fin restaurang, men det blir mer speciellt om man bara gör det ibland.


När jag sen hade rensat upp lite i mina utgifter så var det dags att ta tag i sparandet.
Jag hade ibland sparat lite pengar lite planlöst för något ändamål inom en kortare tidsperiod, men aldrig på längre sikt.
Först började jag med automatisk överföring till ett konto där jag satte över pengar varje månad, summan drog jag till med lite planlöst för att testa mig fram och se hur mycket jag kunde spara.
Detta ökade mitt sparkonto avsevärt men det var fortfarande inte ordentligt organiserat.


I dagsläget sparar jag i procent, det är det som passar mig bäst.
Först av allt så lägger jag 10% på ett fast räntekonto som tillåter obegränsade insättningar under spartiden. Dessa pengar kommer jag aldrig att använda till annat än att tillverka mer pengar. Tanken är att jag i resten av mitt liv ska lägga 10% på detta konto varje månad, stenhårt, och oavsett vad som händer så ska jag inte röra dessa pengar.
Nu håller jag på att lära mig om fonder som i framtiden skulle kunna vara ett alternativ till sparkontot där dessa 10% nu ligger, men eftersom detta är en del av min "pension" så vill jag veta vad jag håller på med innan jag slänger in dom på marknaden.

Sedan lägger jag ytterligare 10% på ett långtidsspar, men som är till för eventuellt husköp eller till barnen och liknande, pengar som skall användas till något riktigt bra, när den tiden kommer.
Nästa 10% sätter jag in på aktiekontot, jag har ett separat aktiespar konto i anslutning till min aktiedepå där jag har lite ränta på pengarna i väntan på inköp.
Resterande 15-20% läggs till buffertspar, resor, utbildning och välgörenhet.

Som det ser ut just nu sparar jag cirka 50% av min inkomst varje månad i olika former.
Nu kommer jag nog inte att kunna spara så mycket hela livet, men den dagen fler utgifter kommer in i bilden tar jag ställning till det. Hur som helst så tror jag att det inte bara handlar om hur mycket man tjänar, det är mer frågan om hur mycket man väljer att göra av med, inom vissa gränser naturligtvis.

Att få mitt kapital att växa genom aktier är nu en av mina stora hobbys. Jag är som sagt väldigt grön på allt vad investeringar heter, men eftersom jag verkligen brinner för detta så kommer det säkerligen med tiden att utvecklas till kunskap.

Ja, det var lite om hur mitt förvirrade sparkonto har utvecklats till en ganska väldresserad sparmaskin på bara några få år, en dag kommer det kanske att bli min egen lilla pengafabrik, vi får se !!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar