Jag ser runt omkring mej ett oändligt säljande av aktier, visst, för att jag ska kunna köpa måste någon sälja, men jag köper för att behålla, inte för att sälja.
Min strategi är att bygga upp en utdelningsportfölj som på lång (väldigt lång) sikt ska kunna ge mej en passiv inkomst, och då måste jag hålla mej till min plan, jag säljer inte mina aktier, no matter what!
Börsen och den ekonomiska berg och dal banan ger mej alldeles för många tillfällen att tvivla på mina egna beslut, så om jag inte vill ryckas med att bryta min bana så måste jag bara hålla stenhårt på mina egna regler.
Jag köper aktier i dom som jag tycker är dom stora och stabila svenska och amerikanska bolagen som har en lång historia av tillväxt och utdelningar, och som bevisligen genomgått ett flertal stora och små kriser, jag litar på att dom kommer att göra det i framtiden också.
Visst kommer världen att förändras och allt kommer inte att vara som det var förr, men jag tror inte att alla bolag jag har i portföljen kommer att gå i konkurs.
Skulle något bolag jag har i dagens eller en framtida portfölj försvinna från börsen så får jag ta det som en förlust helt enkelt!
Är det bättre att sälja av alla aktier i tron om att bolaget kommer att gå i kk, och sedan bita i det sura äpplet när bolaget mot all förväntan överlever och återvänder till toppen?
Jag tror att risken med att stå utanför och försöka gissa vad som kommer att hända på börsen är mycket mer riskfyllt än att hålla på sina aktier i vått och torrt, jag väljer i alla fall att ta den risken och tror att det kommer att löna sej i längden.
Det är säkert många som tycker att det verkar galet, men det är vad som ger mej trygghet och lugn i sinne, så det fungerar för mej.
Jag kommer naturligtvis att få mej en redig åktur den dagen min portfölj går ner 20 eller 30%, eller kanske mer, men vad spelar det för roll egentligen?
Jag har inte förlorat några pengar förrän jag sålt till underpris.
Mitt sätt att tänka är att om börsen går ner så är det bara tillfälle att handla mer, och nu har jag lärt mej en läxa med Nokia där jag trots ett kraftigt fall inte gick in med mer pengar.
Rätt eller fel? Tja, det får vi se om hundra år när allting kommer kring, men en sak är säkert, för att må bra i sinnet är det viktigt att kunna ta beslut och acceptera konsekvenserna.
Sen kan det visa sej att man hade fel, men så är det här i livet, ibland tar man bra beslut och ibland lite sämre. Bara man lär sej att leva med det så ordnar det sej alltid.
God natt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar