5 år som skuldfri

I dag firar jag fem år som helt skuldfri. Det börjar nästan bli en högtidsdag det här för mig, det är en milstolpe som verkligen känns värt att fira. Har man som jag levt större delen av sitt vuxna liv med skulder så är känslan att bli skuldfri astronomisk. Att betala av mina skulder och bli fri är en av mina absolut största segrar sedan jag tog mig själv i kragen och började städa upp i min privatekonomi. 

När jag firade detta för första gången var jag själv skeptisk till att kunna förbli skuldfri under någon längre tid. Vi lever i ett samhälle som oavbrutet erbjuder alla möjliga ekonomiska frestelser. Det är väldigt lätt att hamna i fällan att vilja konsumera för mer pengar än man egentligen har, köpa på kredit och låna pengar till både det ena och det andra. På något sätt har jag lyckats hålla mig undan (än så länge) tack vare att jag lever en ganska minimalistisk livsstil.

Jag lånar inte pengar för att köpa prylar. Över lag köper jag ganska få saker men när jag väl gör det så betalar jag dessa kontant, inte på kredit. Min tankegång är, att om jag inte har råd att köpa en ny mobiltelefon utan att låna pengar, så har jag inte råd att köpa den på kredit heller. Behöver jag något så sparar jag först ihop pengarna och sedan köper jag. En annan sak som spelar roll här är att jag gillar att köpa bra kvalitet med avsikt att saker skall hålla väldigt länge. Min Macbook som jag skriver detta inlägg med är nu åtta år gammal och jag har inte för avsikt att byta ut den än på länge. Detta trots att försäljaren utlovade som bäst fem år innan den skulle bli obsolet. 

Nu ska även tilläggas att jag absolut tycker att det finns tillfällen då det är helt befogat att ta lån. Studielån som vi har i Sverige tycker jag är ett privilegium och en fantastisk investering i framtiden. Dessutom med den låga ränta som råder så är det mer lönsamt att investera sparpengarna på börsen än att betala av lånet i förtid. Jag valde dock att betala av det sista på mitt CSN-lån i en klumpsumma eftersom jag hade en sådan önskan att äntligen bli av med mina skulder, men ekonomiskt sett ska det sägas att det inte är den mest räntabla vägen att gå. 

Att låna pengar till ett boende är ett annat exempel på lån som jag tycker är befogade. Det är väldigt få av oss som kan tillåta sig lyxen att köpa en lägenhet eller hus utan att ta lån. När jag ifrågasätter låntagande så är det inte dessa typer av lån jag hänvisar till, det är den absurda och okontrollerade "lyxfällan-konsumtionen" som råder i samhället. Jag dömer ingen för att de tar lån, alla är fria att göra vad de vill med sina pengar. Eller rättare sagt bankens pengar när det handlar om skulder. Jag väljer hellre att betala till mig själv genom att investera i aktier än att betala ränta till banken. 

Nu har hela fem år passerat och jag är fortfarande 100% skuldfri. Det är en underbar känsla. Inte nog med det, jag har dessutom dragit ned väsentligt på mina kostnader samt gjort mig av med en massa prylar. Bilen har skrotats i utbyte mot både hälsosammare och miljövänligare alternativ som cykel och lokaltrafik. 

Att vara skuldfri ger en otrolig känsla av frihet. Det innebär att vad som än händer så kan ingen komma och kräva mig på pengar. Inga skulder tvingar mig att ha något minimum i inkomst, det avgör endast mina levnadskostnader som jag själv väljer. Det har också inneburit att jag kunnat lägga pengarna på annat som jag hellre vill göra, som till exempel att resa. Jag väljer att njuta av detta i stället för att samla på materiella ting. Att vara skyldig gör att jag känner mig bunden, jag trivs bättre med känslan att vara fri. 

Jag är samtidigt medveten om att det är svårt att ha ett normalt liv i ett modernt samhälle utan skulder. Alla lever vi olika och vi har olika förutsättningar och mål i livet. För mig är drömmen om att vara fri det som driver mig framåt. Det är därför jag investerar i aktier, för att kunna finansiera min fria livsstil. Att investera mina pengar i en pengamaskin som med tålamod kan ge mig en månadslön för resten av livet motiverar mig mycket mer än det tillfälliga lyckorus man kan känna över att köpa något materiellt. 

Frihet är den ultimata lyxen. Att kunna bestämma över sin egen tid, det tycker jag är lyx. Att ha råd att inte jobba heltid, att inte behöva känna oro över ekonomin, att spendera tid med vänner och familj, det är lyx för mig. Föreställ dig att du en dag kan gå i förtidspension eller gå ned på halvtid tack vare att du valt att inte konsumera i onödan och istället investerat pengarna på börsen. Vore inte det värt besväret? Frihet kostar pengar och det är en lyxvara jag mer än gärna konsumerar. 

Naturligtvis är det är fullt möjligt att jag en dag väljer att skuldsätta mig, jag inser att det till och med är hög risk att det händer. Under tiden kommer jag dock att göra vad jag kan för att njuta så mycket jag bara kan av denna frihet. 

Ha en underbar dag alla börshajar:)